Still going wrong
Från SR Ekots webbsida den 17/2 -04:
"REGERINGEN SÄGER
NEJ TILL SLÖJFÖRBUD
Förslaget i Frankrike
om att förbjuda religiösa symboler i skolan har gett bränsle
också åt den svenska debatten om slöjor i skolan. Men regeringen
säger nej till slöjförbud. Integrationsminister Mona Sahlin
hänvisar till religionsfriheten.
- Det
betyder inte frihet från religion utan det är rätten till
religion. I Frankrike kallar man det ett förbud mot religiösa symboler,
men det var ju inte upprördheten över kors i skolan, utan just huvudduken.
Det är att peka ut en grupp, det är att vara djupt främlingsfientlig
och det är att staten ska bestämma hur det är lämpligt
att klä sig eller inte och det vill vi säga nej till, säger
Mona Sahlin."
Integrationsminister Mona
Sahlin fortsätter:
"- Det finns väldigt
mycket som är symbol för kvinnoförtryck för mig, stringtrosor
på småflickor, bygel-behåar på tolvåringar,
porr, sexistisk reklam. Om slöjan är ett symbol för ett kvinnoförtryck,
så är det väldigt mycket som staten i så fall ska definiera
bort ifrån klädseln och jag tycker inte att det är rimligt."
Blågul kommentar
Skillnaden mellan slöjan
och olika typer av underkläder är att slöjan i praktiken är
en slags politisk uniform, den fungerar som spjutspets i ett projekt att omvandla
Sverige. I dess kölvatten kommer en rad krav på anpassning av vårt
samhälle till muslimska krav. Problemet med slöjan är alltså
inte första hand att den fungerar direkt kvinnoförtryckande.
Men även ur kvinnoförtrycksperspektiv
blir Sahlins resonemang märkligt. Om det finns mer än ett problem
inom politiken, är det ett argument att inte försöka ta sig
an något? Om det brinner samtidigt i tre hus, ska en brandkår
då avstå från att försöka släcka någon
av bränderna?
Som politiker är Mona
Sahlin inget mindre än en nationell katastrof.
