image
image
image
image


Bakläxa för Ekberg

 

"Det finns ingen utredning kring invandringens kostnader", ljög Mona Sahlin på sossarnas internforum. Hon, om någon borde väl veta. Hon som är minister och länge haft just invandringen som sitt ansvarsområde. Naturligtvis kände hon till Jan Ekbergs utredning, gjord på uppdrag av regeringen.

Samtidigt kan resultatet av Ekbergs utredning ifrågasättas 20-30 miljarder kronor om året - den verkliga kostnaden lär ligger väsentligt högre!

Åke Wedin i boken "Exit - Folkhemssverige":

"I en offentlig utredning gjordes uppskattningen av vad som kallades samhällets 'nettokostnad' under ett år för invandrarna till 'uppemot 20 miljarder kronor', senare uppjusterat till 'omkring 30 miljarder kronor 1994.'

Ekberg och hans uppdragsgivare ville visa, att invandrarna inte bara kostar utan även bidrar och ville därför inte bara redovisa kostnaderna rätt av. Men nu är det ju så, att alla kostnader på en statsbudget är bruttosiffror och en nettosiffra går inte jämföra med dem. Ett ännu viktigare skäl till att inte räkna på det viset. Den skatt sysselsatta invandrare betalar, används ju inte enbart för att täcka kostnader för invandring och invandrare.

Ett exempel till jämförelse: Vårt försvar kostar 45 miljarder kronor, brutto förstås. Ingen skulle komma på idén att reducera den siffran med den sammanlagda skatt de anställda inom försvaret betalar och kalla resultatet nettokostnaden för det svenska försvaret.

Eftersom vi själva inom ramen för denna studie saknar möjlighet att precisera hur stor bruttokostnaden är, får vi nöja oss med att nämna, att olika bedömare uppskattar den till nånstans mellan tre och åtta gånger större än Ekbergs nettosiffra.

Ännu ett problem. Ekberg brukar själv säga, att invandringen från början gav ett nettoöverskott till det svenska folkhushållet men att siffrorna vände från plus till minus vid mitten av 1980-talet och att nettounderskottet sedan dess vuxit med åren. Dock upphörde enligt Ekberg tillväxten 1994. Siffran på 30 miljarder netto, som han räknat fram för det året, har han sedan dess inte låtit växa.

År 2002 angav han fortfarande 30 miljarder kronor som aktuell årsnettokostnad, trots alla nya uppehållstillstånd som meddelats under åren och trots att arbetslösheten bland invandrarna stigit. Vi andra gör nog klokt i att räkna med en betydligt högre årskostnad idag för det svenska folkhushållet, både netto på Ekbergs manér och, framför allt, på verklighetens bruttospråk.

Här kommer Ekbergs uppskattning av årskostnaden för det svenska samhället att användas som referens. Detta av pedagogiska skäl. Ekbergs årliga 30 miljarder är en nettosiffra, det tas hänsyn till att flyktingarna inte bara kostar utan även bidrar. Siffran är dessutom den lägsta som står att finna. Vad man än kan säga om den, uppblåst är den inte."


Även Miljöpartiet underkänner Jan Ekbergs siffror.

I ett pressmeddelande från den 22/3 -04 talar partiet om ett belopp på 90 miljarder kronor:

"Diskriminering kostar samhället miljarder

Den omfattande etniska diskrimineringen som finns på den svenska arbetsmarknaden kostar samhället många miljarder varje år. Miljöpartiet kräver nu att det inrättas en myndighet som arbetar strategiskt och samhällsanalytiskt mot alla former av diskriminering.

- Etnisk diskriminering är inte bara en kränkning av de mänskliga rättigheterna utan också en samhällsekonomisk fråga. Att motverka diskriminering är därför en tillväxtfråga. Sverige har inte råd att förlora miljarder varje år på grund av att människor med utländsk bakgrund utestängs från arbetsmarknaden. Det säger Mona Jönsson, Miljöpartiets ledamot i socialförsäkringsutskottet senare idag i en riksdagsdebatt om storstadssatsningen.

- Om utlandsfödda hade samma arbetskraftsdeltagande som svenskfödda skulle arbetsutbudet öka med 164 000 personer, eller med 3,7 procent. Enligt KI:s generaldirektör Ingemar Hansson ger en ökning av arbetsutbudet på lång sikt en motsvarande ökning av sysselsättning och BNP med samma storleksordning. Om utlandsfödda slutade diskrimineras på arbetsmarknaden skulle på lång sikt BNP öka med nästan 90 miljarder per år, säger Mona Jönsson."

Miljöpartiets antagande att invandrares lägre förvärvsfrekvens beror på svensakrnas, som diskriminerar, är en trossats. Diskriminering må vara en faktor i sammanhanget, men det finns inget belägg för att den skulle utgöra den huvudskaliga förklaringen till problemet.

Hursomhelst. Även Miljöpartiet säger, om än med andra förtecken, att invandringen kostar väsentligt mer än vad Jan Ekberg har hävdat.






image


 
image
 
 
image