Det kulturkonservativa "Samtidsmagasinet Salt" har nu utkommit med sitt första nummer.

I sin presentation skriver redaktionen - som utgörs av Jonas De Geer och Per-Olof Bolander - under rubriken "OM SVERIGE. PÅ TIDEN":

"Låt oss bara säga att vi inte föraktar Gud, familj och fosterland. Vi tror inte på en krävandets och självömkandets kultur utan på en ansvarstagandets och självuppoffringens. Vi tror inte att gränser och normer hämmar människan utan tvärtom är förutsättningar för all frihet värd namnet.

Hela västvärlden befinner sig idag i en djup kulturell och social kris. Kraftigt ökande brottslighet, vilket i så gott som samtliga västländer har tydliga samband med massinvandring från andra världsdelar, kraftigt ökande psykisk ohälsa, framförallt bland ungdomar, identitetsförvirring och otrygghet, splittrade familjer, sjunkande rättssäkerhet, förljugna och fördummande massmedier är bara några av problemen."

"Det kanske allvarligaste i denna situation är att den kulturradikalism som bär stor del av ansvaret för dagens sorgliga situation totalt dominerar landets politiska och intellektuella liv,... Det är som om brandförsvaret skulle bestå av idel pyromaner.

Salt har kommit till därför att det behövs en tidskrift... som inte är en del av det etablissemang den ska granska och kritisera."

I en tidigare påannons för tidskriften skrev man bland annat:

"Salt kommer att fokusera på ett Sverige i kris. Ett Sverige där grundläggande samhällsinstitutioner som familj, skola, kyrka, rättsväsende, försvar och politisk representation förfaller. Där normer. hierarkier och värderingar som tidigare accepterats som förutsättningar för ett värdigt liv och ett gott samhälle satts på undantag. Samtidsmagasinet Salt kommer att granska den svenska verkligheten - och de verklighetsbilder som kolporteras av dominerande ideologier som feminism, nyliberalism och mångkulturalism. Men Salt kommer också att uppmärksamma den historia och den kultur som nu förtigs eller förtalas."

"Salts redaktionella linje är konservativ men tidskriften vänder sig till alla läsare och skribenter som inte längre låter sig nöja med en samhällsdebatt dominerad av kulturvänster och marknadshöger."

I nummer 1/99 finns flera intressanta artiklar - om medborgarskap, svenskhet, mm. "Idag talas det hellre om mänskliga rättigheter än om nationellt intresse", konstaterar Anders Björnsson. Hans artikel har rubriken "FOSTERLANDET FRÄMST" och avslutas: "....fosterlandet måste kunna kräva offer av individen - om individen ska kunna ha en stat att vara medborgare i."