Uppenbarligen har detta samband med olika syn på arbetsuppgiften - ska de vara lojala i första hand med de asylsökande eller i första hand med skattebetalarna? Vilka bidrag ska beviljas utöver norm?
Affären Sandberg aktualiserar frågan om vilka handläggare vi som skattebetalare önskar oss på Invandrarverket. Är det sådana som gör allt för att varje asylsökande ska bli nöjd, eller är det sådana som visar återhållsamhet med skattemedel?
För den enskilde handläggaren kan det naturligtvis vara frestande att sätta sprätt på mycket pengar - då blir han/hon populär. Då har de dessutom sanktion från regionchefen på Invandrarverket i Malmö - Anders Westerberg.
Denne lägger Sandberg till last att han har en "minimalistisk" inställning när det gäller att bevilja bidrag till asylsökande. Har en handläggare däremot en "maximalistisk" inställning är tydligen OK.
Vad säger de som får betala?
