Lars Berglunds svar till Pierre Schori den 27/2 -98:
Schori förvränger fakta Sverige förvandlas nu från att ha varit en sammanhållen, fredlig nationalstat till att bli ett splittrat, mångetniskt samhälle av kolonial typ, ett samhälle som majoriteten svenskar ideligen sagt ifrån att de inte vill ha. Alla opinionsundersökningar talar sitt tydliga språk (SOM, Sifo, m.fl.) Med anledning av detta ställer Jonas Andersson tio frågor till bistånds- och migrationsminister Pierre Schori (Sydsvenskan 20.2). Men istället för att svara på någon av frågorna väljer Schori att upprepa en mängd propagandaklyschor, kombinerade med förvrängda fakta. Och som vanligt vädjar han om solidaritet i ena stunden och hotar med nazism i den andra. Detta visar att Schori har ett svagt intresse av att föra den öppna och sakliga debatt om vår flykting- och invandringspolitik som han samtidigt säger sig vilja ha. Inte undra på att politikerföraktet i Sverige nu slår alla rekord!
Schori anklagar sina kritiker för att använda ordet massinvandring. Men detta ord lanserades inte alls av några "mindre nogräknade organisationer", såsom Schori vill göra gällande, utan av en av landets mest inflytelserika invandrare, Mauricio Rojas.
Enligt Schori råder det en klar samstämmighet om invandringspolitiken mellan socialdemokraterna, centern och moderaterna. Men om denna samstämmighet baserar sig på de sakuppgifter som Schori ideligen sprider i massmedia - då är det verkligen fara å färde.
För det första påstod han i Svenska Dagbladet (15.12 -97) att vi nu ser "en liten ökning av antalet asylsökningar beroende på den svåra situationen i Saddam Husseins Irak". Men enligt Invandrarverket har antalet asylsökningar 1997 i själva verket ökat med hela 65 procent i jämförelse med 1998 (Sydsvenskan 4.1 -98)! Att vi har en reglerad invandring betyder inte att den är begränsad. Enligt Invandrarverket finns det nämligen inget övre tak för hur många som skall få stanna permanent i landet, eftersom våra regler är frikostigare än alla andra länders.
För det andra framhöll Schori i Svenska Dagbladet att vi numera bara tar "emot en begränsad skara anhöriga" till invandrade flyktingar. Men anhöriginvandringen är den i särklass största invandrarkategorin - och det vet Schori. Till på köpet ökar den: 1997 anlände 18.810 anhöriga!
Att invandringen till Sverige per capita är så mycket större än till övriga EU-länder beror på att våra bestämmelser är så mycket mer generösa både vad gäller permanent bosättning, anhöriginvandring och ekonomiska bidrag. Med permanenta uppehållstillstånd har nybyggarna rätt att skicka efter (jag citerar åter Schori) "sin make/maka eller sambo, hemmavarande barn under 18 år samt annan nära anhörig som ingått i samma hushåll". Vad Schori dock inte nämnde är att alla anhöriga garanteras försörjning på svenska folkets bekostnad så länge de väljer att bo här. I övriga europeiska länder måste invandrare i motsvarande situation själva garantera släktingarnas försörjning.
Under de senaste tre åren har ca 100.000 utomnordiska medborgare fått permenanta uppehållstillstånd i Sverige. Det är cirka 100 människor per dag i tre år! Schori tycker att det antalet är lagom och nödvändigt för Sverige. Nu är det på tiden att han förklarar varför denna massarbetslöshetsinvandring är nödvändig för vårt folk och vår nation!
För det tredje hänvisar Schori (Svenska Dagbladet 15.12 -97 och Sydsvenskan 20.2) till de kostnadsberäkningar som forskaren Jan Ekberg gjorde 1994 och kommer därvid till slutsatsen att kostnaderna för invandringen inte ökat sedan dess utan fortfarande är ca 15-20 miljarder kronor per år. Denna summa kan dessutom, enligt Schori, "förväntas minska nu när arbetslösheten sjunker bland invandrare".
Inget av dessa påståenden stämmer med verkligheten!
Ekberg själv uppskattar de aktuella kostnaderna till minst 30 miljarder per år! (Sydsvenskan 21.9 -97). Andra forskare har kommit fram till ännu högre kostnader. (Dagens Nyheter 12.4 -97) Och arbetslösheten bland flyktinginvandrarna och deras anhöriga ökar oavbrutet ju fler som kommer. Det klingar därför falskt när socialdemokraterna nu glatt lovar oss 20.000 nya arbetstillfällen i den offentliga sektorn under de kommande fyra åren - samtidigt som man planerar att ge permanenta uppehållstillstånd till ca 130.000 nya utomnordiska invandrare under samma period!
För det fjärde hävdar Schori i Svenska Dagbladet att "invandringen är, under normala arbetsmarknadsförhållanden, samhällsekonomiskt lönsam". Vad är normala arbetsmarknadsförhållanden? T.o.m. under 80-talets högkonjunktur var arbetslösheten anmärkningsvärt hög bland invandrare. Och Kommunförbundet beräknar att endast högst 10 procent av dem som invandrat under 90-talet hjälpligen försörjer sig själva (Dagens Nyheter 12.7 -97, Arbetet 15.11 -97). Jan Ekberg klargör dessutom (Sydsvenskan 21.9 -97) att vinsterna från den tidigare mycket lönsamma arbetskraftsinvandringen före 1969 vändes till förlust redan i mitten av 80-talet. Därefter har förlusterna ökat markant för varje år.
För att genomföra sin politiska vilja är Schori uppenbarligen beredd att trixa med statistik och fakta. Eftersom korrekta uppgifter är lättillgängliga är detta ett mycket märkligt beteende av en minister. Vad är det han vill dölja?
Lars Berglund,
docent
Schoris svar