En demokratisk grundprincip
måste vara att medborgarna så långt möjligt får
tillgång till allsidig, korrekt och relevant information i de frågor
som de har att ta ställning till.
I flyktingpolitiken är en central aspekt vilken typ av människor det är som söker sig till Sverige och begär asyl. Hur starka kan deras skyddsbehov bedömas vara, vilken attityd visar det mot det samhälle som ska ge dem skydd? Svaren på sådana frågor påverkar naturligtvis i vilken utsträckning som medborgare i allmänhet vill att Sverige ska ställa upp.
Ett problem i detta sammanhang har varit som mycket annat vad gäller invandringen ett bristande faktaunderlag. Okunskapen har varit utbredd. För några år sedan skrev dock Berit Eriksson, som arbetat som förläggningschef på en flyktingförläggning, en bok om sina erfarenheter och intryck. "Ögonblick i själva verket", heter den.
Om denna boks öde, och om svenska bibliotekarier, förtäljs en del genom följande rader ur tidskriften "Fri information", nr 1/97:
"I nr 3,1995 av Fri Information skrev vi om den ståndaktige bibliotekarien i Järna, som vägrade köpa in boken 'Invandring. Sammanbrott eller utveckling' av Ingrid Björkman, Jan Elfverson och Åke Wedin. I det längsta vägrade han också att registrera ett exemplar av boken som våra läsare skänkt till biblioteket.
I nr 3, 1996 skrev Fri Information om att Bibliotekstjänsts lektör Britt-Marie Asp avrått landets bibliotek från att tillhandahålla boken 'Ögonblick i själva verket', skriven av pseudonymen Bam Eson Claar, den förra förläggningschefen Berit Eriksson, som skrivit en sann och omskakande berättelse om ett tvärsnitt av de asylsökande på invandrarverkets förläggningar, en svidande kritik mot svensk invandringspolitik.
En av Fri Informations prenumeranter har förgäves försökt låna 'Ögonblick i själva verket' på länsbiblioteket. Biblioteket vägrar att införskaffa den efterfrågade boken. Man vägrar också att låna ut boken på fjärrlån, trots att den finns på biblioteket i grannstaden Hässleholm. I brev till vår prenumerant meddelade bibliotekschefen Roland Persson i Kristianstad: 'Ánledningen till beslutet är recensionens omdöme som är starkt kritiskt. Inköpsansvariga på biblioteket bedömer därmed boken som klart olämplig för inköp. Genom kontroll i registren över svenska folkbiblioteks bokbestånd, kan konstateras att samma bedömning gjorts i stort sett överallt. Endast fyra bibliotek i landet har köpt in boken. Om ett folkbibliotek avstår från inköp av en bok av kvalitetsskäl eller etiska skäl, så är den gemensamma regeln att då förmedlas inte boken via fjärrlån'."
En recensent skrev "kritiskt" - vad innebar det? Ifrågasatte man Berit Erikssons verklighetsbeskrivning, hävdade man att det som står i boken är påhittat? Eller erkänner man i och för sig, att så kan verkligheten på en flyktingförläggning ha varit, men detta bör inte förmedlas, det bör hemlighållas?
Uppenbart är att en recensent kan ha stor makt. Efter den kritiska recensionen fanns bara fyra bibliotek som köpte in boken.
Till bilden hör att det inte i allmänhet finns något överflöd i bibliotekshyllorna av böcker, kritiska till den generösa flyktingpolitiken och det mångkulturella projektet. Tvärtom, sådana böcker är mycket sällsynta.
Detta är alltså ingen tillfällighet.
