1. Är Blågula Frågor mot invandring?

- Nej, vi är inte mot invandring som princip. Sverige har under seklernas lopp alltid haft viss invandring. Men det har varit i en sådan takt och på ett sådant sätt, att nykomlingarna inlemmats i det svenska samhället.

- Vad vi vänder oss mot är massinvandringen. Vi vänder oss också mot att det kommer fel personer till Sverige.

2. Vill Blågula Frågor nu ha stopp för all invandring?

- Inte all invandring. Vi har inte lagt synpunkter på den arbetskraftsinvandring som sker, och som är av liten omfattning. Våra synpunkter gäller invandringen genom asylinstitutionen - som vi vill minimera. Även anknytningsinvandringen måste minimeras.

- Sverige behöver en paus, intill dess att integration eller återvandring skett beträffande dem som redan kommit. Detta är ett principiellt ställningstagande, det uttrycker en viljeinriktning.

- I praktiken måste vi ändå fortsätta att acceptera viss sådan invandring, om vi inte ska bryta mot internationella konventioner som vi har undertecknat. Men det finns ett nationellt handlingsutrymme, det visar Finland, som 1994 tog emot 800 asylsökande, medan Sverige fick ta emot 18.000. Finland har anslutit sig till samma konventioner. Genom att ge rätt signaler kan vi påverka utvecklingen.

3. Vilka ska räknas som konventionsflyktingar?

- Sverige har här haft en snävare tolkning än många andra länder. Det har gjort att mindre än 5% av dem som fått stanna här efter att ha sökt asyl räknats som konventionsflyktingar.

Riksdagen beslöt nyligen om en utvidgning av begreppet, till att innefatta även dem som flyr undan krig och miljökatastrofer! Vi vill hålla fast vid den tidigare tolkningen.

4. Jämfört med länder i Afrika tar Sverige emot få flyktingar.

- Det är en orimlig jämförelse. Varje flykting här kostar minst 100 gånger mer än en i Afrika, ofta i flyktingläger bekostade av FN. Dessa flyktingar får inte svensk standard, utan har bara det allra nödvändigaste för att överleva.

- Varför ska vi behöva göra så mycket mer än andra länder i Västeuropa?

5. Hur ska anknytningsinvandringen begränsas?

- Här kan vi göra som andra länder. Andra länder i Västeuropa har karenstider för anhöriginvandringen. Det är också vanligt med försörjningsplikt för den som ska ha hit en släkting, om släktingen inte kan få arbete.

6. Ska Sverige nu ta emot flyktingar bara från Europa?

- I första hand har vi ett ansvar för vårt eget närområde. Detta är också tanken med första-asyllandsprincipen, att en flykting ska få skydd i närmaste land. Vidare har Sverige visumtvång för människor från många länder i andra världsdelar, för att försvåra för dem att komma hit och begära asyl. Detta finner vi riktigt.

7. De invandrare som kommit hit - bör de åka hem igen nu?

- Nej, inte generellt. Men talar vi om människor som har sökt skydd här under de senaste åren och som inte längre har skyddsbehov, som riskfritt kan återvända till sitt hemland - då är detta rimligt. I synnerhet om de inte kan klara sin egen försörjning i Sverige.

- Återvandringen som princip ingår redan i officiell svensk politik.

8. Varför ska Sverige minska invandringen?

- För det första kostar den för mycket, rent ekonomiskt., vilket drabbar andra samhällssektorer. För det andra medför den sociala problem och risker ur demokrati- och säkerhetssynpunkt.

9. Hur mycket kostar invandringen?

- En bestämd siffra är omöjlig att ange. Det blir i varje fall vida mer än det årliga anslaget till Invandrarverket, på ett par miljarder kr. Dit måste räknas även kostnader för socialbidrag och förtidspensioneringar, sjukskrivningar och sjukvård, socialvård och kriminalvård, extra satsningar i skolorna och diverse andra särskilda insatser.

10. Är invandringen orsak till Sveriges ekonomiska problem?

- Nej, inte enbart - det finns många andra orsaker. Men det är en av orsakerna. Kanske den enskilt viktigaste orsaken.

11. Är invandrare parasiter?

- Nej, man kan inte uttrycka sig så om en hel grupp (och det har heller ingen företrädare för föreningen gjort). Gruppen invandrare är inte enhetlig - man måste skilja på "invandrare" och "invandrare"!

- Den som arbetar och betalar skatt är naturligtvis ingen parasit, inte heller den som oförskyllt blivit arbetslös. Men det finns skäl att reagera mot de nykomlingar som inte ens anstränger sig att lära sig svenska. Utan språket får de små möjligheter att finna ett arbete och klara sin egen försörjning.

- Det finns också skäl att reagera mot orimliga bidragsregler. Dagens Eko rapporterade den 30/10 -95 om att en familj som lever på socialbidrag ofta har mer pengar att röra sig med än en familj där båda föräldrarna arbetar!

12. Ska invandrare kvoteras in på arbetsmarknaden?

- Nej, eftersom det betyder negativ särbehandling, diskriminering, av infödda svenskar. Också invandrare ska få arbete, men det måste ske på egna meriter.

13. Ska infödda svenskar ha förtur till arbeten?

- Nej! Det vore ju återigen en diskriminering. Alla ska behandlas lika.

14. Vad är orsaken till arbetslösheten bland invandrare?

- Det finns flera orsaker. En är situationen på arbetsmarknaden, med allmänt hög arbetslöshet. Också många svenskar är ju arbetslösa.

- En orsak kan ligga i diskriminering av invandrare från vissa arbetsgivare, men bakom detta kan ligga också en rationell riskkalkyl.

- Många invandrare har inte de kvalifikationer som krävs på den svenska arbetsmarknaden, redan sämre språkkunskaper ger ofta ett handikapp.

15. Är Blågula Frågor invandrarfientlig?

- Nej, i så fall är de flesta svenskar invandrarfientliga! Vi är invandringskritiska, dvs vänder oss mot den förda flyktingpolitiken. Det gör även invandrare. Föreningen välkomnar för övrigt invandrare som medlemmar.

16. Tar Blågula Frågor avstånd från det rasistiska våldet?

- Ja! Den som är missnöjd med svensk invandringspolitik ska arbeta politiskt, med demokratiska metoder, för att bilda opinion och påverka beslutsfattare - inte tillgripa våld!

- Våld är i sig förkastligt. Erfarenheter visar också att våld föder bara mer våld. Det kan bli en ond cirkel, som är svår att ta sig ur. Våldet är en återvändsgränd.

- Men i samhället finns inte bara våld, utövat av infödda svenskar mot invandrare. Det finns också våld i omvänd riktning. Mycket tyder på att detta våld i själva verket är av större omfattning. Också detta våld måste fördömas.

- Vad som här också kan konstateras är att massmedia ofta sviker i sin rapportering. Man drar förhastade slutsatser, och rubricerar som "rasistiskt" även sådant våld som har föga med rasism att göra.

17. Blågula Frågor tycker som Ny Demokrati, inte sant?

- Vi har förslag som också nyd för fram, men det är ju inte därför vi har dem. Vart leder det, om ingen får förespråka hjälp i närområdet bara för att nyd krävt detta? Det skulle ju betyda en omvänd vetorätt för denna lilla grupp.

- Många av våra "nydemokratiska krav" har funnits hos socialdemokraterna långt innan Ny Demokrati hunnit bildas. Våra krav måste bedömas på sakliga grunder: är de bra eller dåliga, vad blir konsekvenserna av dem?

18. Sverigedemokrater har sålt BGF-material...

- Det stämmer, och det får de göra. Det får alla göra. Det är bra om alla gör det.

- I princip skulle naturligtvis SD:s försäljning av material från Blågula Frågor kunna betyda att detta material är högerextremt, men det skulle lika gärna kunna betyda att SD:arna ifråga inte är så extrema som de utmålats i media.

- Blågula Frågors material bedöms bäst på grundval av vad som står i det. Här kan var och en läsa det, och använda sitt eget omdöme. Materialt finns att tillgå.

19. Sven-Olle Olsson i Sjöbo har berömts, för civilkurage...

- Detta har stått i Blågula Frågor, och är redaktörens uppfattning. Visst krävs det civilkurage för att stå emot när massmedia kör igång sina drev. Vårt samhälle behöver både mer av civilkurage och mer av medborgaranda.

20. År Blågula Frågor populistisk?

- Detta är en av de många etiketter som tas till, när man inte kan hitta något i sak att kritisera. Den egentliga innebörden av ordet "populism" är att förmedla populära krav, utan att de stämmer överens med varandra, så ekvationen inte går ihop.

Blågula Frågor står för motsatsen: vi kritiserar etablissemangets politik, för att den inte går ihop! Man bedriver en kortsiktig och ansvarslös politik, utan överblick av följderna. Statsskulden är stor, och segregationen ökar.

21. Förkastar Blågula Frågor solidariteten?

- Återigen: tvärtom! Det är den s.k. generösa flyktingpolitiken som är osolidarisk. Den är osolidarisk mot utsatta grupper av svenskar, mot folken i u-länderna och mot kommande generationer. Resurserna är ju begränsade.

- "Solidaritet" är när man avstår något för egen del. Blågula Frågor ser gärna ett fadderstystem, som gör att de som pläderar för att enskilda migranter ska få stanna själva får ta det ekonomiska ansvaret för dessa.

22. Hur ser Blågula Frågor på invandrare som begår brott?

- Utvisning ska vara normalt förfarande vid kriminalitet, inte undantag. Där det inte blir utvisning bör en minskning ske av förmåner som vårt samhälle erbjuder, som socialbidrag, barnbidrag, bidragsförskott, sjukvård, tandvård, förtidspension, bostadsbidrag, studiebidrag, m.m.

23. Vad är BF:s huvudkritik mot den förda politiken?

För det första att den inte respekterar folkviljan, och är odemokratisk.

För det andra att den är ineffektiv. Med samma resurser insatta på annat sätt skulle vi kunna nå mycket bättre resultat, och hjälpa fler.

För det tredje att den är farlig, den äventyrar det svenska samhället och vår gemensamma framtid.

24. Förespråkar Blågula Frågor en folkomröstning?

- Ja. Vi anser att invandringspolitiken ska gå ut på folkomröstning. Vi som får betala måste också få vara med om att besluta.

25. Vad menar Blågula Frågor med talet om "tribunal"?

- Vi menar att en medborgarkommission bör till sättas, för att undersöka hur det kunna gå så snett inom invandringspolitiken. Varför har vi fått alla dessa "tickande bomber"? Hur gick det till? Vilka bär ansvaret?

- Vi är inte ute efter att någon ska straffas, men de ansvariga bör träda fram, erkänna att de gjort fel och be svenska folket om ursäkt. Först därefter kan vi egentligen gå vidare.