Glufs,glufs:

Så "rika", men ändå så "utsatta".

Offer och objekt, men vem är subjektet? Vem är det, som utsätter dessa områden, så att de blir så utsatta?

I januari presenterades slutbetänkandet från Storstadskommittén: "TRE STÄDER - En storstadspolitik för hela landet."

En studie i politisk korrekthet, skulle man kunna sammanfatta. Problemet består ju arbetslöshet och bidragsberoende, språkproblem och utanförskap, gängbildningar och kriminalitet, kulturkrockar och motsättningar. Det handlar till stor del om konsekvenser av den omfattande och okontrollerade invandringen. Men detta får inte sägas.

Istället framställs själva städerna som problemet, eller de stadsdelar i Stockholm-Göteborg-Malmö, där det bor många invandrare.

Enligt vad som föreskrivs i "Handbok för Politisk Korrekthet" får man inte se vare sig invandrare eller invandring som ett problem* . Men när man ändå ska försöka beskriva ett problem som i så hög grad handlar om konsekvenser av invandringen - hur bära sig åt?

Jo, man myntar begreppet "utsatta områden".

Då inträffar att man hamnar något som liknar ett cirkelresonemang. Först väljer man ut ett antal områden efter olika problemkriterier som arbetslöshet, bidragsberoende mm. Sedan mäter man och anger procentsatser för respektive kriterium... och finner: utsatta områden är mer utsatta än icke utsatta områden!

I fokus för diskussionen måste naturligtvis stå dels vad som är orsaken till problemen och dels vad som går att göra åt dem, vilka åtgärder som krävs. Och just när det gäller orsaker ger nog utredningen det viktigaste svaret - fast utan att själv vara medveten om det.

Detta ständiga tal om "utsatthet", vad innebär det, om inte en ansvarsbefrielse av de personer som klassats som "utsatta"? En utsatt person är ett offer. På en sådan kan inget ansvar läggas, inga krav ställas. Vad som än händer ligger skulden på "samhället".

Ambitionen till korrekthet tar sig också patetiska uttryck i ordvalet. Dessa utsatta områden karaktäriseras som "mycket barnrika", "mycket invandrarrika" och de "befolkas framförallt av arbetare".

Tillåtet är konstaterandet att det existerar en etnisk segregering i boendet, att vissa stadsdelar har en hög andel invandrare och att denna andel ökar. Tillåtet är även konstaterandet invandrare flyttar in och att svenskar flyttar ut. Men när det gäller en diskussion om orsakerna till denna process gör sig den politiska korrektheten åter påmind.

Kommittén refererar invandringspolitiska kommitténs slutbetänkande, där man ser fyra "typer av flyttningar":

"- Segregationsgenererade flyttningar äger rum när invandrarhushåll flyttar in i en lägenhet som tidigare beboddes av ett svenskt hushåll, vilket ökar andelen invandrare i bostadsområdet.

- Segregationsgenererande flyttningar sker när svenska hushåll flyttar från områden där invandrartätheten växer och den offentliga verksamheten har svårt att tillfredsställa behoven och önskningarna inom exempelvis barnomsorgen och skolan. Under en sådan process sker också en rumslig stigmatisering i form av att området får 'dåligt rykte', ofta beroende på att svenska problemhushåll ökar i området.

- Institutionsgenererad flyttning uppstår när de svenska hushållen flyttar och när bostadsföretagen aktivt välkomnar nya invandrare och andra grupper med litet handlingsutrymme på bostadsmarknaden, troligen med anledning av att på kort sikt undvika kostnader för outhyrda lägenheter. Denna flyttningsprocess påverkas också i allra högsta grad av ingrepp på bostadsmarknaden, i det generella välfärdssystemet och skatte- och finanspolitiken. Till exempel genom ovan visade avdragsmöjligheter för egna hem och inflationsstegring.

- Nätverksgenererade flyttningar sker när invandrare flyttar till invandrartäta områden av sociala skäl för att man har vänner, släkt eller landsmän i området."

Den centrala punkten är den andra. Varför flyttar svenskarna? Utredningen nämner två förklaringar:

den kommunala servicen försämras

området får dåligt rykte.

Varför leder hög invandrartäthet** till sämre barnomsorg och sämre skola? Det sägs inte klart, men rimligen av två skäl:

a) hög arbetslöshet, låga inkomster och höga socialbidragsutgifter skapar kommunalekonomiska problem.

b) invandrarfamiljer har många barn.

Sämre service och dåligt rykte - räcker det som förklaring till att svenska hushåll flyttar ut? Kan det inte spela roll att kriminalitet - vandalisering, våldsbrott, stölder - ökar? Kan det inte spela roll om miljön blivit sämre, så att man t ex får svårare att sova på nätterna?

Varför har inte detta undersökts närmare? Varför har man inte gjort enkäter och intervjuer bland de svenskar som flyttat, för att få fram deras motiv? Borde inte just detta vara en central uppgift för denna utredning?

Uppenbarligen vill man inget veta.

Eller så vet man redan, men vill inget säga. Eftersom detta skulle kunna leda till kritik mot en "redan utsatt grupp", kanske dessutom "ge näring åt främlingsfientlighet" och "spela rasister i händerna".

Hämmad av sin politiska korrekthet bakbinder utredningen sig själv, och blir förhindrad att gå in på KÄRNFRÅGAN.

Återstår att istället pytsa ut mer pengar, föreslå diverse särskilda satsningar och kräva mer resurser.

Glufs, glufs.

Jan Milld

* (det är istället en resurs)

** (eller "invandrarrikedom", för att uttrycka sig som utredningen)