I Dagens Nyheter 2006:
"TALA SVENSKA OCH LYD LAGEN SÅ ÄR DU EN RIKTIG SVENSK"
"Språk mycket viktigare än ursprung när gymnasieungdomar bedömer 'svenskhet', enligt ny undersökning.
Hela 93 procent av gymnasieungdomarna menar att 'en riktig svensk' ska kunna tala svenska. Bland de ungdomar som inte talar svenska i hemmet är denna uppfattning särskilt stark. Nästan nio av tio unga anger dessutom att respekt för statsskicket och lagarna är ett viktigt kriterium på 'svenskhet'.
Om
en person är född i Sverige eller har bott här under lång
tid spelar däremot ingen större roll i ungdomarnas bedömningar.
Det visar en ny undersökning bland 1 000 gymnasieungdomar i åtta
svenska kommuner. Den presenteras av utredaren Hans Lödén vid
Karlstads universitet.
"Oroande kan vara att ungdomar som själva ser sig som något
annat än svenska i betydligt mindre omfattning än dem som ser sig
som svenska känner samhörighet med Sverige. Ett lugnande besked
är att en majoritet av ungdomarna, svenska eller inte, har en öppen
och välkomnande syn på vad det är att vara svensk."
"En majoritet av ungdomarna ser svenskhet som något individen själv väljer. Viktiga kännetecken för att vara 'riktig svensk' är, enligt undersökningen, att man ska tala svenska, respektera svenskt statsskick och svensk lag samt känna sig svensk. Kännetecken som individen själv inte kan påverka ses som mindre viktiga för att vara svensk. Hit hör att vara född i Sverige eller att ha bott här större delen av sitt liv.
Känslan
av samhörighet med Sverige skiljer sig betydligt mellan grupperna ”svenskar”
och ”andra”. I den första gruppen känner två tredjedelar
stor eller mycket stor samhörighet med Sverige, i den andra gäller
det knappt hälften.
Samtidigt anser 93 procent av ungdomarna i hela den
undersökta gruppen att för att vara vad man brukar kalla ”en
riktig svensk” ska man kunna tala svenska. Åsikten är särskilt
markerad bland dem som ser sig som något annat än svensk.
Samhörighetskänsla
och språkanvändning hör ihop. Ungdomar som talar annat språk
än svenska hemma känner i mindre utsträckning samhörighet
med Sverige. Det är också så att de som inte ser sig som
svenskar i större utsträckning talar annat språk än svenska
hemma. Samtidigt anser de som inte talar svenska hemma i signifikant högre
grad än de som gör det, att kunskap i svenska är utmärkande
för att vara svensk. Att
tala svenska är således mycket viktigt för att se sig som
eller bli sedd som svensk,.."
