Någon har lyckats bryta sig in på Juan Fonsecas hemsida och göra ändringar.
Detta innebär ett övergrepp och en kränkning. Det är att invadera ett utrymme som tillhör Juan Fonseca.
Man kan tycka illa om Fonsecas agerande och åsikter, det gör också Blågula Frågor. Men kampen ska föras med "blanka vapen" - vår kritik framför vi på det utrymme som är vårt.
Denna aktion mot Juan Fonseca ligger på samma plan som anarkisternas aktion mot Ian Wachtmeister, när de försöker hindra honom att genomföra torgmöten. Man respekterar inte yttrandefriheten. Man har inte förstått - eller inte accepterat - demokratiska principer.
Den som lyckats knäcka koden för att kunna gå in på på en annan persons hemsida har skaffat sig makt. Väljer man att utnyttja den makten så som här har skett, då har man visat att man inte kan hantera makt. Då bör man nog inte ha makt - inte heller i andra sammanhang.
Ovannämnda Internet-vandaler har nu tagit sitt förnuft tillfånga och retirerat från denna hemsida, där de inte hade att göra.
Fel kan alla göra. Det viktiga är att man kan ta kritik, inse när man gjort fel, och ändra sig.
MEN HUR ÄR DET med dem som genom visselkonserter försöker sabotera Ian Wachtmeisters valmöten?
HUR ÄR DET med dem som inte bara går in för att "krossa fascismen", utan även bokstavligen - med järnrör - krossa människor, utpekade som "fascister"?
Ska varken Det Nya Partiet eller Sverigedemokraterna tillåtas bedriva en valrörelse inför årets val? Ska detta vara förbehållet de sju partier, som redan sitter i riksdagen?
Aftonbladets svar på den ställda frågan är tydligen: "ja!".
Den 14/7 -98 gavs Mats Deland återigen en helsida för att angripa Ian Wachtmeister. I en underrubrik förklarade kulturredaktionen att det rör sig om "ett parti med invandrarhatare och historierevisionister".
Deland talar om "högerextremistiska aktivister", och manar i sin slutkläm läsarna: "Att de nu... med greve Ians hjälp försöker ta sig in i riksdagen blir din och min sak att göra något åt när grevens bullrande kampanj når just din hängmatta."
Kan detta tolkas som något annat än ett sanktionerande av anarkisternas visselkonserter i Gävle och på andra håll?
Nätverket mot rasism (NMR) höll en "antirasistisk rikskonferens" i Göteborg i våras. Bland deltagande 55 organisationer återfanns bl.a. Svenska Freds i Göteborg och Kristdemokratsika Ungdomsförbundet.
I sig kanske inget märkligt.
Men på samma konferens återfanns representanter för AFA - en organisation som genomför aktioner för att fysiskt misshandla politiska motståndare, en organisation som t.o.m. enligt sina egna vittnesmål använder våldet som arbetsmetod.
Har inte fredsarbetare och kristna här hamnat i fel sällskap?
Målet för NMR anges som att arbeta "mot fascism, rasism, för en generös flyktingpolitik och mot diskriminering i hela samhället."
Hur definierar NMR därvid "fascism"?
Är "fascism" när man förkastar demokratiska arbetsmetoder, och istället tillgriper våld? Är det när man dyrkar handling, när man hyllar den starkes och hänsynslöses rätt?
Har NMR då inte fått in fascister i sina egna led?
Och motverkar man verkligen rasism genom att arbeta för "en generös flyktingpolitik"?
Visar inte erfarenheten att de senaste årens omfattande invandring åtföljts av en växande rasism? Varför annars allt detta kampanjande?
DESSUTOM kan konstateras att rasismen växer inte minst bland invandrarungdomar. De personrån som invandrargäng nu i tilltagande omfattning utför har ofta etniska förtecken - offren är svenska ungdomar.
Vad vill NMR göra åt dessa rån?
Till sist ett klipp från Göteborgs-Posten den 9/7 -98, om integration. Rubrik: "Risk för rasupplopp väcker debatt i USA".
Ur texten: "- Integration har blivit en relik, ungefär lika modern som grammofon eller nylon, sade Tamar Jacoby, som undersökt rasproblemet i tre stora amerikanska städer.
- Idealet om en integrering mellan raserna har försvunnit helt."
