Torgmöte 1 Det blev ett bra torgmöte på Östermalmstorg den 18 maj. Tre timmar i streck höll vi igång, med början 11.00. Anders Sundholm öppnade från podiet och Jan Milld fyllde i från publikmikrofonen. Inläggen från publiken blev många, och hade åsiktsmässig bredd. Från vårt bokbord skedde försäljning av diverse material, bl.a. vårt nya kampanjmärke (rockmärke) och skriften "Signalera för dialog!". Samtidigt delades det ut flygblad.
Det blev ett lugnt, men samtidigt intensivt möte. Det närmaste vi erfor av störningar var när en A-lagare klättrade upp på podiet. Mest hettade det kanske till i en duell mellan Expos Fredrik Malm och BGF:s Anders Sundholm. Från Expo yttrade sig även Mikael Ekman.
Möjligen pratade vi därvid förbi varandra. Expoiternas främsta argument i sammanhanget var den brottsbelastning som Expo uppdagat bland Sverigedemokrater i början av 90-talet, från Blågula Frågor satte vi hellre i fokus invandringens konsekvenser för svenskarna, och behovet av att göra något åt detta.
Ett annat intressant inlägg gjorde av en yngling, adoptivbarn från Colombia. Trots att han själv blivit rånad av en gäng unga invandrare uttryckte han förståelse för denna typ av handlingar. Uppenbart påverkad av pk-propagandan ansåg han att att rånarna var fattiga, och av det skälet rånade. En äldre kvinna genmälde att det finns många fattigpensionärer i Sverige, men de ägnar sig för den skull inte åt att råna andra människor.
Det tyngsta inlägget levererade en äldre man, invandrad till Sverige från Baltikum i mitten av 1900-talet. Han hade själv arbetat på Migrationsverket och var - kanske just pga vad han erfarit på nära håll - mycket kritisk till den politik som förs. Han tyckte svenskarna är fega, som inte vågar höja rösten i denna fråga, och kräva en fri debatt som i Danmark. En bekräftelse på vad vi alltid hävdat från Blågula Frågor: det här är inte en fråga som ska behöva skilja infödda och invandrade svenskar. Även många invandrare ser galenskaperna, och reagerar.
Ytterligare ett inlägg gjordes av en lärarinna. Hon delade åsikten att hemspråksundervisningen är en felsatsning, ansåg att dessa resurser hellre skulle gå till extra svenskundervisningen åt behövande invandrarelever, efter ordinarie skoltid. Samtidigt avkrävde hon Blågula Frågor och Sverigedemokraterna svar på hur integationen i Sverige ska lyckas.
Från BGF svarade vi att detta i första hand måste vara ett ansvar för de partier som haft makten under de senaste två decennierna och som genom en sanslös invandringspolitik ställt till det, men ändå framhärdar med denna politik.