"Det bruna Europa". Så löd rubriken på en artikel i Göteborgs-Postens
bilaga "Två dagar" nyligen. I den uppräkning av "högerextrema"
organisationer i Sverige som GP därvid tillhandahöll läsarna
togs Blågula Frågor med, tillsammans med diverse nazi-organisationer.
På detta fick vi den 23/5 -00 in ett
genmäle, oavkortat och med en sakligt korrekt rubrik: "Blågula
Frågor är inte högerextrema".
GP:s reporter, Per Nygren, gavs dock sista
ordet:
"Också en
hastig titt i Blågula frågor - där invandringspolitiken
omskrivs som en väg till 'nationell självutplåning'.
Sverigedemokraternas
civilkurage liksom franska Nationella frontens politik hyllas och asylsökande
i största allmänhet sägs ljuga, förfalska
och trixa - torde räcka för att klassa dess 'invandringskritik'
som högerextrem.
Lika litet som GP ifrågasätter
Blågula frågors rätt att verka för sina åsikter,
lika litet har vi för avsikt att avstå från att kalla saker och ting vid deras rätta namn.
Invandringspolitiken måste givetvis kunna debatteras, men Blågula
frågor är tveklöst en högerextremistisk organisation
som genom sin tidskrift sprider rasistiska åsikter."
Detta inbjuder till en kommentar:
Begrepp måste ju kunna användas,
vissa generaliseringar och förenklingar kunna göras, för
att verkligheten ska bli begriplig. En särskild roll i det sammanhanget
har med nödvändighet de som har ordbehandling som yrke och som
i högre grad än andra har tillträde till massmedia för
spridning av sina tolkningar: journalisterna.
Problemet är att också journalister
är människor, med känslor och värderingar, begränsade
perspektiv och otillräckliga kunskaper, fördomar och känslighet
för grupptryck, ekonomiskt beroende och egna intressen. Ideal om saklighet,
opartiskhet och objektivitet är svåra att leva upp till.
Men det bör ändå vara en
strävan.
Per Nygrens uttalade ambition att "kalla
saker vid deras rätta namn" har vi inga invändningar emot. Uppriktighet och klarhet
är något som vårt samhälle behöver mer av.
I det aktuella fallet landar alltså
Nygren (liksom tidigare Stieg Larsson och Expo) vid att Blågula Frågor
är en "högerextrem" organisation.
Det är här våra invändningar
börjar. Vad innebär det att stå till
"höger"? Vad innebär att dessutom vara
"extrem"?
Traditionellt har begreppet "vänster"
förknippats med att stå på småfolkets sida, med att
kämpa för demokrati och jämlikhet. "Höger"
har representerat motståndet mot detta, och ett försvar av privilegier.
Men vad betyder den förda invandringspolitiken?
I vems intresse sker den? Vilka gynnas av den och vilka blir det som får
betala?
Journalisternas världsbild rymmer
i detta sammanhang två kategorier:
Svenskar, som är rika, trygga och välmående.
Utlänningar, som är fattiga, förföljda
och i behov av skydd.
Varje åtgärd som gynnar den senare
gruppen, på bekostnad av den förra, fungerar därmed utjämnande
och ger ökad rättvisa. Det blir till en vänsterståndpunkt
och där står alla goda människor - till vilka journalisterna
vill räkna sig själva.
Motstånd mot denna utjämning
blir till en högerståndpunkt.
Med automatik blir den samtidigt "extrem".
Tydligen - för vem har här hört talas om andra högerståndpunkter
än extrema sådana?
Grundproblemet med denna journalistiska
världsbild är dess brist på nyanser. Det gör att man
missar viktiga aspekter:
A. Alla svenskar är inte välmående. Det
finns klasskillnader i Sverige, det finns svenskar som har det svårt.
T ex finns det svenskar som lever ekonomiskt på marginalen och har
begränsade valmöjligheter, har dålig hälsa, känner
sig maktlösa, osv.
B. Alla utlänningar är inte fattiga, alla är
inte förföljda.
Vad man dessutom missar är att det
är vissa svenskar som i högre grad än andra får betala
för den förda invandringspolitiken - nämligen de redan mest
utsatta. På ett otal sätt får de betala. Lägre ekonomisk
standard, minskad social trygghet, ökad kriminalitet och sämre
livsmiljö är priset. 1) De som starkast pläderar för "generositet"
bor själva vanligen på tryggt avstånd från invandrartäta
områden.
Den förda invandringspolitiken
verkar därför inte utjämnande - istället ökar den klyftorna i samhället.
Men det är värre än så.
Själva välfärdsstaten hotas! Bakom detta ligger flera faktorer:
1. Invandringens höga kostnader utgör i sig en påfrestning
för landets ekonomi. Den gör att det blir mindre pengar över
till annat.
2. Ointresset hos många av de nyanlända att bidraga
till folkhushållet undergräver viljan hos även svenskar
att betala skatt. 2)
3. Svenska folket har aldrig tillfrågats om den förda
invandringspolitiken, den har tryckts på oss. Detta frestar också
på samhällssolidariteten.
När solidariteten försvinner undermineras
välfärden och den sociala tryggheten försvinner. De som drabbas
värst blir då de mindre bemedlade. Rika människor har ofta
egna försäkringar.
Till detta kommer en annan aspekt. Människor
behöver inte bara mat och materiell trygghet. De behöver också
kunna känna sig respekterade. Vad som mer än allt annat utmärker
den förda invandringspolitiken är brist på respekt för
vanliga svenskar.
Svenska folket har i själva verket
blivit dubbelt överkört:
FÖRST bedriver man en politik rakt
på tvärs mot vår vilja.
SEDAN - när vi protesterar - översköljs
vi av kampanjande "mot främlingsfientlighet och rasism".
Per Nygren och Expos sätt att använda
ordet "högerextrem" för att beteckna varje form av invandringskritik
väcker därför frågor:
Handlar det om att ens försöka förmedla en saklig information?
Eller använder de "högerextrem" bara som ett skällsord,
för att signalera inför läsaren att det är fråga
om en person eller organisation som läsaren bör tycka illa om?
Vi tolkar det som att det senare är
vad som gäller. Istället för "högerextrem"
kunde de lika gärna ha använt ett negativt epitet, vilketsomhelst:
dum, dålig, olämplig, farlig, icke-rumsren, avskyvärd. Men
det skulle kanske låta mindre professionellt/expertmässigt.
DESSUTOM blandar Göteborgs-Posten
ihop olika begrepp. Man nöjer sig inte med att kategorisera Blågula
Frågor som "högerextrem". Genom artikelrubriken ("Det
bruna Europa") görs detta liktydigt med att vara nazistisk.
Varför är GP
motståndare till nazismen? Vad är det hos nazismen som är
så oacceptabelt? Rimligen våldsförhärligandet, rasismen
och förkastandet av demokratiska spelregler. På samtliga dessa
punkter har Blågula Frågor hela tiden varit glasklar: mot rasism
och våld, för demokrati.
Men det har tydligen ingen
avgörande betydelse - i GP placeras vi ändå bland nazister
och klassas som "bruna"!
För att slutligen
kommentera de konkreta påståendena i Per Nygrens svar på
vårt genmäle i Göteborgs-Posten:
"Invandringspolitiken omskrivs som en väg till 'nationell
självutplåning'."
Kombinationen av en så
omfattande invandring med en sådan kravlöshet pekar i den riktningen.
Se bara hur medborgarskapet urholkas. Man ska inte ens behöva
kunna svenska som ny medborgare i Sverige! 3)
Se vilka effekter som invandringen
får i kombination med den svenska kriminalpolitiken och den svenska socialpolitiken.
Och lyssna på hur
de multikulturella propagandisterna låter. Är det inte vad de
själva uttryckligen vill: inga gränser, inget "vi och dom",
inga svenskar?
"Sverigedemokraternas civilkurage... hyllas"
Javisst. Det skulle samtidigt kunna betyda att vi hyllar SD:s
politik, men det behöver det inte göra. Det handlar om två
(2) skilda saker.
"Franska Nationella frontens politik hyllas"
Har vi verkligen gjort det?
Vi har ifrågasatt medias stämplande av NF som fascistisk, men
det är inte liktydigt med att "hylla".
NF lär, där man
tagit över makten kommunalt, ha ändrat utbudet av litteratur i
stadens bibliotek. BgF:s reflexion har därvid varit att om man åstadkommer
en likriktning i utbudet så riskerar man att skapa en situation, liknande
den vi har i Sverige. Det är inget vi "hyllar", tvärtom.
"Asylsökande i största allmänhet sägs
ljuga, förfalska och trixa"
Enligt en färsk undersökning
av Invandrarverket är det så mycket som 68% av de asylsökande
som söker asyl först efter passagen av den svenska gränsen,
och som saknar pass.
Det är alltså
ett faktum att det trixas. Ska detta inte ens få sägas? Då
kan man verkligen tala om "självutplåning"!
"Blågula frågor ... sprider rasistiska
åsikter"
Då är vi tillbaka
till begrepp och definitionsfrågor:
Blågula Frågor vänder sig mot såväl främlingsfientlighet
som svenskfientlighet, för oss kan det vara fråga om rasism även
då etniska svenskar är offer.
Den officiella, massmediala, föreställningen om "rasism"
är att den kan gå bara i en riktning. Bara invandrare kan vara
offer. Svenskar kan bara vara gärningsmän.
Per Nygren och Expo ansluter
sig till den senare tolkningen. I deras ögon blir då den verkliga
antirasismen till "rasism".
1) I media är de drabbade svenskarna dock ganska
osynliggjorda, socialt är de splittrade och politiskt utgör de
ingen kraft. De kan därför negligeras.
2) Därmed
inte sagt annat än att detta problem med skatteflykt finnns även
invandringen förutan!
3) Eller
tag dessa passhistorier och hur man genast utfärdar nya pass även
åt den som för tionde gången "förlorat"
sitt svenska pass!
