Aktuell kommentar - vecka
44/01:
Schizofrena (s)
I Sverige trappas nu förföljelserna
mot oliktänkande upp. Lagen om "hets om folkgrupp" ska skärpas.
Lagrådet behandlar just frågan, i oktober 2001. Straffsatsen
kan komma att höjas till fyra års fängelse när det
handlar om tryckt skrift.
Men redan med nuvarande utformning räcker
lagen tydligen för att väcka åtal mot vanliga svenskar (med hot om fängelse
i upp till två år), för att i e-mejl till sina politiskt
förtroendevalda ha uttrycket en invandringskritisk uppfattning.
I det konkreta fallet hade en man i Bunkeflostrand talat om "en
hoper araber som inte kan försörja sig själva, sannolikt
är kriminellt belastade och inte har ett uns av vilja att anpassa sig
utan endast kräver saker".
En socialdemokratisk kommunpolitiker
i Malmö anmälde mannen för "hets mot folkgrupp".
Nu väcks också åtal.
Åtalet är dubbelt
långsökt. Dels utifrån att det handlar om ett enskilt brev
till en politiker eller politisk instans. Dels utifrån innehållet
i brevet.
Texten säger inget
om alla araber, eller alla araber i Sverige. Texten återger bara att
mannen har negativa förväntningar om de araber (som han trodde
- i själva verket var det afghaner, men det påverkar ju inte
resonemanget) som var tänkta att komma till området.
Klart var att det rörde
sig om en stor muslimsk barnfamilj, som var bidragsförsörjd.
Istället för att
ta till repressiva metoder borde man naturligtvis ställa sig frågan
vad det beror på att mannen ifråga har så negativa förväntningar.
Rör det sig om bara okunnighet och ogrundade fördomar? I så
fall måste saken kunna klaras ut genom information och upplysning.
Eller är dessa farhågor sakligt grundade? I så fall måste
man väl respektera hans uppfattning och istället försöka
gripa sig an den verklighet, på vilken dessa negativa förväntningar
grundar sig!
1. Vad gäller den första delen, om försörjning,
så stod klart att familjen kunde flytta in i Bunkeflostrand endast
genom att kommunen tog ansvar för husets kostnader. Familjen levde
på bidrag.
2. Vad gäller de andra delen, om kriminalitet, har
i
andra sammanhang
framgått hur muslimska män får problem med sin auktoritet
inom familjen när de inte kan försörja sig på eget
arbete. Ibland har det svenska förbudet mot barnaga också anförts
som en faktor av betydelse. Andra orsaker kan vara svårigheter i skolan
och dåligt inflytande från kompisar, gängen utvecklar sin
egen moral. Men oavsett orsak är det ett faktum att en förfärande stor andel av unga pojkar med muslimsk invandrarbakgrund
"hamnar snett" i det svenska samhället.
3. Vad gäller den tredje delen, att inte vilja anpassa
sig i Sverige och att "bara kräva", så är ju detta officiell politik från
makthavarna inom massmedia och politik! "Assimilering"
är fult.
Ska några anpassa
sig, så är det i första hand vi svenskar! Kring detta finns
ett otal exempel, bl.a. uttalanden från nuvarande DO Margareta
Wadstein och förre
integrationsministern Leif Blomberg.
Läget skulle kunna
sammanfattas så här:
A. Socialdemokraterna avvisar "med kraft" tanken att invandrare ska "ta seden
dit de kommer".
B. Många invandrare tar inte seden
dit de kommer.
C. En svensk nämner detta, i ett brev
till en s-politiker.
D. S-politikern anmäler svensken
ifråga, och åtal väcks.
Nog gör socialdemokraterna
ett schizofrent intryck.
DÄREMOT är socialdemokraterna
konsekventa, när de i sitt nya partiprogram inte har med något
krav om yttrandefrihet.