Dubbel kränkning
Terrorn
mot oliktänkande i Sverige går mot nya höjder. Företrädare
för Sverigedemokraterna och andra invandringskritiker har alltsedan
början av 1990-talet fått uppleva hela provkartan av trakasserier:
•
förtal
•
mobbing
•
hot
•
misshandel
•
åverkan på hem och annan egendom
•
mötessabotage
•
uteslutningar
•
yrkesförbud.
Till
detta har nu fogats en ny variant av övergrepp, nämligen angrepp
inne i hemmet, mot de personer som bor där.
Detta drabbade under veckan SDU-ordföranden Martin Kinnunen och hans
flickvän. Tre män bröt sig in i deras bostad och kränkte
flickvännen, bl.a. genom att binda henne.
Kränkningen
har därefter gjorts dubbel, eller flerdubbel. Inte av de aktuella våldsfigurerna,
utan av massmedia och personer som släpps fram där.
1.
Fejkat
I Expressen
insinuerar en journalist, genom en fråga till polisen, att angreppet
skulle vara iscensatt av Sverigedemokraterna själva. Det hela skulle
m.a.o. var en bluff.
Någon
saklig grund ett sådant antagande har Expressen knappast. Vad det
handlar om är att tidningen "tar sitt ansvar" för att
motverka att SD genom övergreppet vinner sympatier.
2.
Kålsupare
Ett annat
grepp, i samma syfte, är att påskina att också sverigedemokrater
ägnar sig övergrepp mot meningsmotståndare. I det aktuella
fallet har man inte sagt det direkt om SD:are, men i riksradion talades
om att "högerextremister" begått övergrepp. Mer
behövs inte sägas - alla har ju redan tidigare "lärt
sig" att SD:are är liktydigt "högerextremister"
och omvänt.
I verkligheten
finns inte ett enda exempel på sådana övergrepp från
SD:ares sida.
3.
SD inte ensamt
Även
politiker från andra partier drabbas av angrepp, framhåller
man. Detta är sant, men bara delvis. Det sker inte i den omfattning
och på det allvarliga sätt mot andra politiker som mot just sverigedemokrater.
Inom SD är det snarare regel än undantag att förtroendevalda
tvingats uppleva ett eller flera övergrepp.
4.
"Gör politik av det"
En företrädare
för Expo hävdade i radion att Sverigedemokraterna går ut
offentligt med de övergrepp som drabbat partiets företrädare
och att de därmed försöker "göra politik av"
övergreppen. Detta till skillnad mot andra partier.
Men redan
övergreppen i sig är ju ett utslag av politik! De sker med en
systematik som inte gäller andra partier. De har ett syfte
och fyller en funktion, nämligen att avskräcka
människor från att engagera sig i Sverigedemokraterna.
Expo har inte
försummat att påpeka att platser i vissa kommunfullmäktige
står tomma, därför att SD inte lyckats besätta dem.
Skadeglädjen i media har inte varit att ta miste på, där
det kunnat visas att de SD-företrädare som valts in i en församling
gjort dåligt i från sig.
Men är
det inte så man vill ha det? Är det inte just vad man arbetar
för att uppnå?
Om man nu
befarar att SD vinner politiska poäng genom att kunna gå ut med
nyheter av det aktuella slaget, då finns det ett sätt att få
stopp på denna SD-propaganda: det är att se till så det
blir slut med dessa övergrepp!
Expo
driver tesen att ansvariga för övergreppen mot SD bärs
enbart av de unga huliganer som utfört dem. Detta är inte sant!
Övergreppen
frodas i det klimat av intolerans och den avhumanisering av invandringskritiker
som bedrivits av både massmedia och politiker från de stora
riksdagspartierna.
Som s-minister
Pierre Schori uttryckte saken i riksdagen i maj 1997: "Främlingsfientligheten
skall kriminaliseras och jagas!"
En uppmuntran
till fortsatta övergrepp sker också genom oengagerade eller direkt
missriktade polisinsatser. Vi har tidigare rapporterat om hur Blågula
frågors möte på Norrmalmstorg
den 8 juni 2002 helt saboterades - under
polisens överinseende!!!
Ansvarig för
polisinsatsen där och då var Therese
Mattsson. Blev hon efter detta avskedad som polis, fick hon överhuvudtaget
någon form av reprimand? Nej, hon arbetade ju efter givna order.
Således
blev hon istället belönad. Hennes karriär har gått
spikrakt uppåt. Idag är Mattson chef för Rikskriminalen.