Vårt
land kan liknas vid ett hus och ett hem. Ungefär som Per-Albin Hansson
gjorde i sitt berömda folkhemstal,
från den tid då socialdemokratin i Sverige ville värna
svenska folkets intressen.
I ett
hem kan man ta emot gäster, men behåller kontrollen över
hur många som släpps in, hur länge de stannar och vilka
villkor som gäller under vistelsen. Gästerna har att anpassa
sig.
Främmande
människor kan också gifta in sig eller adopteras, så
att de blir permanent boende i huset och en del av hemmet. Fortfarande
har hemmets ursprungliga boende en kontroll över vad som sker. Den
enskilda äganderätten är inte ifrågasatt.
Sedan
länge pågår en propaganda med innebörden att vi
svenskar har varken en kultur eller en historia, vi finns överhuvudtaget
inte som folk. Följaktligen misstänkliggörs även tanken
på ett folkhem. Man talar om nostalgi och försöker mana
fram associationer till nazismen och tyskt 30-tal.
Vi måste
ändå insistera, och ta striden just där: vi
svenskar finns och vi har rätten till ett eget land!
Liknelsen
vid Sverige som ett hem uttrycker Weine
Berg mycket bra i sin text "Ditt hem gavs bort":
"Ett
tryggt hem - det vill nog alla ha. I Sverige hade vi det fram tills för
inte så länge sedan. Genom flera tusen års knog och slit
har vi svenskar byggt upp ett land, en kultur och en historia att vara
stolta över.Men något hände i det en gång så
trygga landet. År 1973 beslutade riksdagen att börja med s.k.
asylinvandring - det fanns ju inte längre något behov av arbetskraftsinvandring.
Invandringen
växte stadigt och ligger nu, 33 år efter riksdagsbeslutet,
på uppåt 60 000 nya immigranter varje år. Dessa ska
ha jobb, utbildning, sjukvård, bidrag, bostad och semestrar i landet
de flydde från.Någon folkomröstning om denna stora omvälvning
gjordes aldrig. Men med samma självklarhet och arrogans som politikerna
drev igenom detta projekt kräver man nu att du och din familj ska
flytta på sig. I skolan ska det finnas plats för immigranternas
barn, på arbetsmarknaden ska det skapas arbetstillfällen för
de inflyttande trots en arbetslöshet i Sverige på nästan
20%. Och i väntrummet på sjukhusen får du nu trängas
med folk från hela världen som har tvivelsamma flyktingskäl.
När fick du tycka till om allt detta?
Man
kan göra följande liknelse: du och din familj bor i en lägenhet
som ni trivs i och som ni betalt dyra pengar för. Ni har renoverat
den och offrat mycket tid, arbete och pengar för att få den
fin, funktionell och gemytlig. Men så en dag beslutar hyresvärden
att ni ska ha inneboende hos er.
Okända
människor börjar flytta in hos er, en del av dem är trevliga,
andra är det inte. Det blir trångt och det blir dyrt - ni står
för kalaset beslutades det. När ni protesterar mot vansinnet
hos hyresvärden får ni den indignerade frågan: Ni tycker
väl inte illa om andra människor?
Ni
står dock på er och påpekar att det faktiskt är
ert hem. Hyresvärden hävdar då att det knappast var ni
som byggde lägenheten, och inte heller ni som transporterade dit
byggmaterialet eller för den sakens skull anlitade byggfirman.Ni
ger er dock inte. Ni framhäver att ni inte tycker illa om andra människor
men att detta inte betyder att ni vill ha främmande människor
hemma i ert vardagsrum.
Hyresvärden
tar av sig glasögonen och viftar förmanande med fingret: ”-
Alla hyresgäster är lika mycket värda - ingen är sämre
än någon annan.” Ställd inför en absurd
situation där ni inte har rätt till ert eget hem går ni
till polisen. Väl där får ni skrivet på näsan
att man inte får göra skillnad på olika hyresgäster
oavsett tidigare boende. Det finns inget ni kan göra. Ni tvingas
acceptera att ha främlingar i hemmets härd. Och de blir ständigt
fler.
Matkostnaderna
för hushållet stiger i höjden, klädkontot skenar.
På grund av den allt större oredan i bostadsområdet och
att tidigare självklarheter inte längre är självklarheter,
anställer hyresvärden personal för ändamålet.
Hyresvärden höjer dock inte hyrorna utan skär istället
ned på underhållet. Snart syns sprickorna i fasaden och huset
ter sig alltmer förfallet. Men ni är inte de enda som drabbats.
Allt fler hyresgäster reagerar på missförhållandena
och bildar en förening för att ena alla missnöjda som blivit
överkörda av hyresvärden. Föreningen samlar in namn
i protest och de delar ut informationsblad om hur saker förhåller
sig. Det dröjer inte länge innan föreningen av tidningarna
omnämns som ”gästfientliga” och på lösa
grunder kopplas ihop med enskilda hyresgäster som inte sköter
sig.
Parallellerna
med dagens Sverige är uppenbara...."
Det uttrycks
också bra i denna film på Youtube: