Gellert Tamas fick den 15/8 -02 in ett svar på Ian Wachtmeisters inlägg i SvD dagen innan. Det mesta i Tamas´inlägg av angrepp på Wachtmeister som person eller på ex-partiet Ny Demokati har här plockats bort. Kvar blir de sekvenser som kan förtjäna en analys:
| Genom att klicka på de markerade orden i texten får du fram våra blågula kommentarer. |
"Wachtmeister plogar för våld
Populister är nödvändiga för demokrati eftersom endast populisten har förmågan att formulera förtigna sanningar och ge uttryck för folkets röst. Detta hävdar greve Ian Wachtmeister (Brännpunkt den 14 augusti) som för tio år sedan grundade det högerpopulistiska Ny demokrati . Hela Wachtmeisters resonemang bygger på antagandet att det finns ett folk, med en vilja, som kan manifesteras av en politiker eller ett parti. Självklart är så inte fallet.
Väljare styrs i sina val av allt från privatekonomi till klassintressen. Det som vissa förespråkar, t ex utförsäljning av allmännyttans bostäder, är andra helt emot. Det finns inte en enhetlig folklig vilja och därmed inte heller en allomfattande populism.
Dagens högerpopulism kan snarare definieras som ett medvetet valt maktpolitiskt förhållningssätt, en diskurs och ideologi som erbjuder enkla lösningar på komplicerade problem.
I stället för ett politiskt budskap baserat på en traditionell höger-vänsterskala dukar populisten upp ett politiskt smörgåsbord där alla förväntas hitta något tilltalande.
Le Pen har talande beskrivit sin politik som: 'socialt till vänster, ekonomiskt till höger'. I populisternas förenklade värld kan skatterna sänkas samtidigt som alla medborgare ändå, på något mirakulöst sätt, ska få det bättre."
"I populisternas svartvita värld passar det främlingsfientliga budskapet som hand i handske. Invandraren blir den perfekte fienden - vid sidan av etablissemanget. Tack vare 'invandraren' kan populisten sänka skatterna och sedan skylla bristerna i skola och äldreomsorg på invandraren. Skapandet och demoniseringen av den andre, av invandraren, blir därmed en avgörande ideologisk beståndsdel och en nödvändig ingrediens för högerpopulisternas vanligaste politiska strategi: att spela ut olika grupper mot varandra.
Behovet av invandraren som en inre och yttre 'fiende' förklarar också högerpopulisternas mytbildning om att 'invandringsfrågan' är nedtystad. I början av 1990-talet hävdade Wachtmeister att 'locket måste lyftas', exakt samma argument framförs i dag av Kjaersgaard.
Sanningen är att detta "lock", eller nedtystning aldrig har existerat - varken då eller nu. Medieforskaren Ylva Brune har visat att svenska medier sedan andra världskriget har pendlat mellan en svagt positiv och en uttalat negativ hållning, där det senare mestadels har övervägt."
"Förutom spridandet av myten om mediernas tystnad återkommer högerpopulister som Wachtmeister ständigt till kravet att redovisa 'invandringens kostnader'. Att dela in befolkningen i två från varandra åtskiljda grupper - endast baserat på födelseort - är precis så samhällsdestabiliserande som högerpopulisten önskar.
Frågan vad det tjänar till att särskilja och separat beräkna "kostnaderna" för exempelvis judar, muslimer, ensamstående mödrar eller arbetslösa norrlänningar kan verkligen diskuteras. De försök som ändå har gjorts visar entydigt, exempelvis i en ny studie av Svenskt Näringsliv, att invandring är en ekonomisk mycket god affär för varje samhälle - om de nyinflyttade får arbeten, helst efter kompetens.
Den stora frågan borde i stället bli arbetsmarknadens diskriminering och utslagning av utrikes födda. Men Wachtmeister har aldrig varit intresserad av en seriös diskussion."
"Internationell forskning visar att det tycks finnas ett samband mellan den politiska diskursen och rasistiskt våld. Det är inte i första hand antalet invandrare som påverkar utbredningen av hatbrott utan den samtalston som förs i den offentliga debatten.
Troligtvis är det därför inte en tillfällighet att det rasistiska våldet i Sverige exploderade samtidigt som Ny demokrati satt i riksdagen. Antalet allvarliga attacker på flyktingförläggningar, exempelvis brandbomber och sprängladdningar, fördubblades från 36 stycken år 1990 till 56 år 1992. "
