Något om Integrationsverkets aktuella verksamhet redovisas på "DN Debatt" den 29 april -00. Delar av anslagen har använts till att beställa en undersökning om opinionen bland svenska folket kring integration. .
Undersökningens syfte anges av Kent Asp, professor vid Göteborgs universitet, som: "Vad tror allmänheten händer om invandrarna integreras i det svenska samhället? Som något positivt eller negativt?"
Svaret visade sig bli "att allmänheten har en övervägande positiv syn på integration."
En fråga som ställts var "vilken bedömning allmänheten gör av följderna av att invandrare integreras i det svenska samhället".
Asp redovisar:
"En stor majoritet, 59 procent, bedömer att 'motsättningarna mellan invandrare och infödda svenskar kommer att minska'. 45 procent anser att 'Sverige blir ett bättre land att leva i'. En betydande andel av befolkningen anser det dock vara ett felaktigt påstående (31 procent).
Och 55 procent tror inte att 'rasism och främlingsfientlighet kommer att öka' som en följd av att invandrare integreras i det svenska samhället. Detta är en klart större andel än de som tror att 'rasism och främlingsfientlighet kommer att öka' (27 procent).
Resultaten tyder på att det hos allmänheten finns en övervägande positiv syn på vilka följder en integration av invandrare får för det svenska samhället."
Helt centralt blir ju här vad man menar med "integration". Begreppet innebörd klargörs inte för DN:s läsare, uppenbarligen har det heller inte klargjorts för de tillfrågade. Man lämnar alltså åt envar att ge det sin egen innebörd.
En innebörd kan då vara att invandrare ska smälta in i det svenska samhället och följa samma normer som svenskar. En annan innebörd kan vara att de ska bo tillsammans med svenskar, men ändå kunna följa sina egna vanor och normer.
Beroende på dels vilken innebörd man ger, dels vilken situation man själv befinner sig i blir svaren olika. Just detta bekräftas också av undersökningen.
Det visar sig att högutbildade - dvs de som själva i liten utsträckning bor nära invandrare - "upplever boendesegregationen som det största hindret för integration". Lågutbildade - som själva i högre utsträckning bor i närheten av invandrare - är mer negativa till konsekvenserna av "integration".
Till detta kommer ett annat moment som ger möjligheter till olika tolkningar, speglat i DN:s rubrik till artikeln: "Vi vill ha invandrare i samhället".
En utgångspunkt kan ju vara att man konstaterar läget - Sverige har många invandrare och det föreligger problem med integration - man vill då försöka göra bästa möjliga av situationen. En annan tolkning är den som DN antyder, nämligen att svenskarna vill ha fler invandrare till Sverige.
Av Integrationsverket undersökning framgår därutöver, beträffande hinder för integration, att "boendesegregation, diskriminering på arbetsmarknaden och svenskarnas attityder till invandrare i stort sett bedöms som lika allvarliga hinder som bristande kunskaper i svenska.
Invandrarnas bidragsberoende och ointresse från invandrarna själva uppfattas däremot inte vara lika stora hinder. Av svaren att döma finns det alltså inget starkt stöd för åsikten att allmänheten tenderar att lägga ansvaret för den bristande integrationen på invandrarna själva."
Det kan nog stämma. Ansvaret ligger främst hos dem som drivit fram en invandringspolitik utan verklighetsförankring.
Kent Asp sammanfattar:
"Vilka slutsatser kan dras av det som här redovisats?
För det första finns det en övervägande positiv grundsyn hos allmänheten på vad en integration av invandrare i det svenska samhället skulle föra med sig.
Och för det andra finns det ett visst mått av medvetenhet hos allmänheten om att det vid sidan av individuella faktorer existerar strukturer i samhället som utgör hinder för en framgångsrik integration.
Resultaten ger ingen anledning till skönmålning av de opinionsmässiga förutsättningarna för ett framgångsrikt integrationsarbete, men resultaten ger heller ingen grund för uteblivna politiska handlingar med hänvisning till en känslig och motsträvig folkopinion.
Faktiska sakförhållanden talar för handling på integrationspolitikens område. Folkopinionen talar kanske inte lika entydigt för politisk handling, men den talar inte heller emot."
Med aningen andra frågor skulle man lätt kunna få fram just att folkopinionen önskar politisk handling, men av ett helt annat slag än vad Andreas Carlgren och Integrationsverket önskar.
