Ännu ej mördad Ur Expressen den 18/5 -05:
"Islam är en religion som inte tål ifrågasättande och förföljer eller mördar sina kritiker. Ayaan Hirsi Ali förklarar varför hon tar avstånd från den religion hon föddes in i.
Den islamkritiska nederländska politikern Ayaan Hirsi ali har kallats "Hollands Salman Rushdie".
Hirsi Ali skrev manuskriptet till filmen Underkastelse tillsammans med filmaren Theo van Gogh. Filmen handlar om övergrepp mot kvinnor i islams namn.
van Gogh mördades den 2 november förra året. I ett brev som naglats fast med kniv i van Goghs kropp hotades Ayaan Hirsi Ali till livet. Hirsi Ali - som länge, långt före mordet, levt under hot - tvingades därefter leva gömd under en längre tid
Ayaan Hirsi Ali är född i Somalia och sitter i det nederländska parlamentet för det liberala partiet VVD."Ayaan Hirsi Ali ser tre viktiga element i islam. Det första är ett skräckfyllt förhållande til gud. Det andra är att det kan finnas bara en moralisk källa, nämligen Muhammed.
"Det tredje elementet är att islam i hög grad domineras av en sexualmoral med ursprung i de värderingar som var gängse bland arabiska stammar på den tiden då Guds ord uppenbarades till profeten Muhammed: en kultur i vilken kvinnor var ägodelar som tillhörde fäder, bröder, farbröder, farfäder, förmyndare. Kvinnan har som varelse reducerats till sin mödomshinna. Hennes slöja är en ständig påminnelse till yttervärlden om den här kvävande moralen som gör muslimska män till ägare av kvinnor och förpliktar männen att förhindra att deras mor, syster, faster, moster, svägerska och maka har några sexuella kontakter. Och då handlar det inte bara om samlag, utan också blickar mot en man, att stryka en man på armen eller att skaka hand med honom. En mans heder och anseende står och faller med de kvinnliga familjemedlemmarnas goda uppförande och hörsamhet."
I dessa tre element ligger, menar hon, en stor del av förklaringen till att muslimska länder har kommit så mycket på efterkälken i förhållande till den västerländska och numera också den asiatiska världen.
"För att bryta igenom den här treenighetens mentala gallerverk, som de flesta muslimer sitter instängda bakom, måste vi börja med att granska oss själva kritiskt. Men den som är född som muslim och ställer kritiska frågor om sin religion utmålas genast som en 'avfälling'. En muslim som pläderar för att ta till sig och hävda moraluppfattningar som härstammar från andra än profeten Muhammed hotas till livet. Den kvinna som avlägsnar sig från jungfruburen är en hora."
En del muslimer är så att säga själva inga "hejare" på att respektera mänskliga rättighter. För sin övertygelse har Ali blivit hotad till livet:
"När jag en gång skrev om mina tvivel i fråga om min tro och därmed trodde mig starta en diskussion stod det genast muslimska män och kvinnor redo att placera mig utanför trosgemenskapen. De gick ännu längre och sa att jag förtjänade att dö eftersom jag vågat tvivla på att Allahs ord är absolut. De drog mig inför rätta för att förbjuda mig att vara kritisk mot den tro som jag har vuxit upp med. Och Mohammed B., en fundamentalistisk muslim, mördade Theo van Gogh som hjälpte mig att göra filmen Underkastelse."
Hon tycker att det finns bra moment i Koranen, t ex Muhammeds maning att vara barmhärtig mot fattiga och föräldrarlösa, men att detta borde kunna komineras med att ta del av västerländskt tänkande.
"I och med att man endast övertar västvärldens tekniska framsteg och inte det västerländska modet att tänka självständigt fortgår den mentala stagnationen i den islamiska kulturen, och så kommer det att förbli generation efter generation."
Ayaan Hirsi Ali är kritisk mot vänstern och liberalerna i väst - kulturrelativisterna - bakom vilkas överseende med muslimsk antidemokrati hon anar en form av överlägsenhet:
"...vänstern i västvärlden har en egendomlig benägenhet att ge sig själv skulden och betrakta resten av världen som offer, muslimer till exempel, och offer är ömkansvärda och alla ömkansvärda och förtryckta människor är per definition goda människor som vi måste trycka till vår barm. De sekulära liberalernas kritik begränsar sig till västvärlden. De riktar kritik mot USA, men inte mot den islamiska världen, .."
"Vad kulturrelativisterna inte inser är att de genom sin hjärtängsliga ovillighet att rikta kritik mot icke-västerländska kulturer låser fast de icke-västerländska kulturbärarna i deras eftersatta position. Detta sker med de bästa av avsikter, men vägen till helvetet är som bekant asfalterad med de bästa av avsikter. Det är rasism i dess renaste form.
Min kritik mot den islamska religionen och kulturen upplevs ibland som 'hård', 'förolämpande' och 'sårande'. Men den ställning som ovan nämnda kulturrelativister intar är i själva verket ännu hårdare, ännu mer förolämpande och ännu mer sårande. De känner sig egentligen överlägsna och de betraktar inte muslimer som likvärdiga samtalspartners utan som 'de andra' som man måste ha överseende med.
Och de anser att kritik mot islam måste undvikas eftersom de är rädda för att muslimer inte kan bli annat än arga över kritiken och sedan tillgripa våld. För såvitt kulturrelativisterna verkligen är liberala lämnar de oss muslimer som lyssnat till uppmaningen att visa vår medborgaranda helt i sticket."
För de läsare som kan engelska skarvar vi på med några citat från en intervju med Ayaan Hirsi Ali i Guardian den 17/5 -05:
"In 1989, the year that Ayatollah Khomeini issued his fatwa against Salman Rushdie, Ayaan Hirsi Ali was a devout student attending the Muslim Girls' Secondary School in Nairobi. Her father, a Somali rebel leader, had the previous year led an insurgency into the Somali region of Ayl in a failed attempt to overthrow the dictatorship of Mohammed Siad Barre. The family continued to sit out their exile inKenya. By the age of 20, Hirsi Ali had been wearing the full hijab for four years. When news of the Rushdie fatwa reached the school, she and her fellow students felt immediate solidarity withIranand Khomeini, even although they were not Shias. They learned that people inBritainwere indignant about the threat to one of their writers, which only seemed to confirm to the girls that the western world should be taught the consequences of denigrating Islam. 'We had heard that there was this book,' Hirsi Ali says, 'and that the author had said something horrible about the Prophet, which was extremely blasphemous. And the first thought that came into my head was simply, 'Oh, he must be killed.''"
"Like Rushdie, Hirsi Ali has uttered offences against Islam, and has suffered the knowledge that a colleague was murdered as a consequence (the Japanese translator of The Satanic Verses, Hitoshi Igarashi, was stabbed to death inTokyoin 1991). But unlike Rushdie, Hirsi Ali's blasphemies have not been couched in postmodern literary formulations; they have been intentional, literal and graphic. In 2002, while still working as a researcher for the then conventionally multiculturalist Dutch Labour party, she publicly described the Prophet as a pervert (for taking a child as one of his wives) and as a tyrant. She took over where the eccentric populist Pim Fortuyn had left off, arguing that Islam was a backward religion, that it subordinated women and stifled art."
"The threats on her life began to accumulate, both via Islamic internet sites and from more personal sources around Europe. Hirsi Ali thinks the tipping point came when she told an interviewer on Dutch radio that while being a Muslim was part of her identity, she didn't believe in God - thus confirming herself as an apostate. By September 2002, she was living under guard."
Hirsi Ali har föreslagit stängande i muslimska skolor och ett tills-vidare-stopp för fortsatt invandring till Nederländerna:
"Hirsi Ali's recommendations to the Labour policy unit were blunt and radical: close all 41 Islamic schools, put a break on immigration and change article 23. Jaws hit the table. The reaction she got indicated how badly she had started trampling on taboos. ...she concluded, if you looked into the condition of women in Muslim communities you found an intractable problem, one which liberals and multiculturalists refused to address. 'I called it the paradox of the left,' she says. 'On the one hand they support ideals of equality and emancipation, but in this case they do nothing about it; they even facilitate the oppression.'"
|
|