Permissioner
Efter polismorden i Malexander har vi fått klart för oss att människor som dömts till fängelse i Sverige inte nödvändigtvis sitter i fängelse. Alltemellanåt är de fria - ute på permission.
Var inte det själva innebörden av en fängelsedom, att man skulle bli frihetsberövad?
Omfattningen av sådana permissioner framgår nu av en nyligen genomförd undersökning, redovisad i bl.a. DN den 29/12 -99. 300 grova brottslingar (dömda till minst fyra års fängelse) har granskats. Av dessa hade hälften 50 permissioner eller mer, inom loppet av ett år. Tio hade fått över 100 permissioner.
Frekvensen av dessa permissioner får också den effekten, att man inte hinner kontrollera dem. Dagens Nyheter:
"Särskild permission ges utöver normal permissionen, som bara den är upp till sex dygn, under två månader. Studier, läkarbesök, besök hos sjuk anhörig och pasnsing av sjuk barn är några exempel på vad som kan ge särskild permission.
- Vi har sett fall där samma person har fått normal permission och sedan permission för flera tentamina, att sköta ekonomiska affärer, att passa barn, att behandla dålig rygg, för psykiska besvär osv."
"Idag slipper många fångar anmälningsplikt hos den lokala polisen när de är på permission. Anstaltspersonalen ringer inte heller och kontrollerar att fången är på den uppgivna adressen."
Om man har alla upptänkliga bekvämligheter och därtill ledighet när man önskar - på vad sätt blir en fängelsevistelse ett straff? På vad sätt kan den verka avskräckande?
För den som har ett anseende och ett fast arbete att vara rädd om kan en fängelsedom betyda ett avbräck, men inte för den som redan saknar detta.
|
|