|
|
|
||||
|
Född: 1722, i Stockholmsområdet. Samtida med: Fredrik I, Adolf Fredrik Nyckelord: upptäckare av nickel Död: 1765.
|
 |
|
|
|
||||
|
Född: 1722, i Stockholmsområdet. Samtida med: Fredrik I, Adolf Fredrik Nyckelord: upptäckare av nickel Död: 1765.
|
|
Ur Bra Böckers lexikon:
"...svensk kemist och bergsman, bergmästare över Öster- och Västerbergslagen från 1758. I 'Rön och försök gjorde med en malmart från Los (Hälsingland) kobolt gruvor gav han publicitet åt sin upptäckt av ett nytt grundämne, som han kallade nickel."
Det var 1751 som Axel Cronstedt upptäckte detta nya grundämne - i mineralet niccolit, kopparnickel.
Nickel Nickel är en hård silvervit metall och kan poleras upp till hög glans. Den tillhör de s.k. järnmetallerna tillsammans med järn och kobolt. Den är beständig i luft och är svagt magnetisk. Den är hård, smidbar, böjlig och en bra ledare av både värme och elektrisk ström.
Nickel ingår i rostfritt stål och i andra legeringar, för att göra dem korrosionsbeständiga. Rör gjorda av legeringen nickelkoppar används i avsaltningsanläggningar för att göra havsvatten till dricksvatten. Nickel förekommer i myntlegeringar, i keramik och i batterier. Nickeltillsatser färgar glas grönt.
Namnet kan komma från tyskans Nickel, satan, eller från Old Nick, hin håle, eller från kopparnickel, Old Nick's koppar.
Axel Fredrik Cronstedt föddes 1722 och växte upp på godset Siggesta i Stockholms skärgård. Till skillnad från många andra vetenskapsmän - som kom ur borgarklassen och sedan adlades - var Cronstedt redan från början av adlig börd. Han var son till en generallöjtnant och Erik Dahlbergs dotterdotter.
Redan 1736, som fjortonåring, sändes Axel till Uppsala. Bla. hade han där Johan Wallerius som lärare. Tio år senare, som anställd vid Bergskollegium, kompletterade han sina kemistudier. Därvid fick han bevista Georg Brandts laboratorium.
Axel Cronstedt var den förste som gjorde planmässiga kemiska undersökningar av mineral och som utarbetade ett mineralsystem på kemisk grundval. Han uppdrog en gräns mellan stenrikets och djurrikets alster. Han gjorde också en åtskillnad mellan stenarter och bergarter.
Cronstedt kom att anses som en grundläggare av mineralogi och bergartslära.
Ur Bra Böckers lexikon:
"Med blåsröret, som fungerade som en miniatyrbläster, gav han kemisterna möjlighet att åstadkomma en låga med mycket hög temperatur. När den heta lågan riktades mot ett mineral kunde de få upplysningar om mineralets sammansättning genom att studera lågans färg, de bildade gasernas art etc.
Viktigast av Cronstedts insatser inom mineralogin var det 1758 anonymt utgivna arbetet 'Försök med mineralogie'. Han var i detta verk den förste som gjorde skillnad mellan mineral och av flera mineral sammansatta bergarter."
Genom sin upptäckt av nickel blev Axel Cronstedt 1753 invald i Vetenskapsakademin.
 |
 |
