Demokrati-TV
Ur uppsatsarbetet "Demokrati-TV", Lindell/Olsson, från 1998. Om Öppna Kanalen i Göteborg:
"Det första vi kan säga om Öppna kanalens roll i den lokala demokratin är att den genom sin blotta existens bidrar till att aktivera människor i föreningslivet. Genom att föreningar sänder i den främjas intresseartikulationen i lokalsamhället men kanalen kan inte sägas vara opinionsbildande i någon vidare mening. Detta beroende på att det saknas intresse bland de deltagande i kanalen att driva bl.a. politiska och brännbara ämnen."
"Förhoppningarna på lokal kabel-TV var att mediet skulle skapa möjligheter för vanliga medborgare att föra fram sina åskter, och att det skulle ske på ett annat sätt än genom riksmedierna och lokalpressen. Den lokala politiska debatten skulle öppnas, så att de underpriviligierade grupperna skulle kunna ta del i den. Tanken var alltså att det nya mediet skulle underlätta opinionsbildningen i samhället."
"När-TV är ett medium som har funnits i olika former sedan mitten av 70-talet och permanentades 1986 genom införandet av kabellagen. Tanken var att när-TV skulle leda till ökad demokratisering av lokalsamhället genom att folket skulle få tillträde till TV-mediet, som tidigare bara varit tillgängligt för en professionell elit."
"Frågan vi ställer oss är vilka det är idag som kommer till tals i detta forum..."
"Man kan... skönja ett politiskt stöd för den nuvarande när-TV:n bland riksdagspartierna. Intresset för förändring av förutsättningarna för när-TV riktas främst mot förnyade finansieringsformer av verksamheten. Samtliga motionärer anser att verksamheten bör stödjas genom statsfinansiering i någon form. Det finns i dessa motioner en enighet mot att införa lättnader vad det gäller reklam i kanalerna. Slutligen kan man konstateras att grundprincipen om den lilla människans rätt att komma till tals är fortfarande det centrala i debatten kring när-TV:s funktioner."
"I den svenska regeringsformen finns våra medborgerliga rättigheter inskrivna. Vi har rätt till yttrandefrihet, vilket innebär att vi som svenska medborgare kan uttrycka våra tankar, åsikter och känslor i tal, skrift eller bild eller på annat sätt.
Vi har en informationsfrihet, som innebär att vi har rätt att inhämta och ta emot upplysningar samt ta del av andras yttranden.
Sedan 1992 gäller YGL som reglerar yttrandefriheten i radio, TV, film, video, ljudupptagningar mm. YGL bygger på principerna om censurförbud, etableringsfrihet, ensamansvar, källskydd samt rättegångsordning med jury.
Censurförbudet utgör som grundprincip ett förbud mot myndigheter att förhandsgranska radio- och TV-program..."
"Etableringsfriheten innefattar bl.a. att varje svensk medborgare och juridisk person har rätt att sända TV-program via tråd, dvs kabel-TV."
"Vid Radio- och TV-verkets prövning bedöms om företaget är ... öppet för nya medlemmar eller delägare och berett att i sin verksamhet ge företrädare för olika lokala intressen och meningsriktningar möjlighet att komma till tals. Organisationen skall också sträva efter vidaste möjliga informations- och yttrandefrihet inom sin sändningsverksamhet."
"Öppna Kanalen finns på felra orter i Sverige, bl.a. Malmö, Stockholm. De bygger samtliga på samma grundläggande principer och mål: att få till stånd en demokratisk, icke-komersiell TV-kanal där alla kan komma till tals i ett annars elitistiskt massmedium.
Syftet med bildandet av Öppna Kanalen säger man vara att skapa en 'levande, dynamisk och av många använd television'. Man är noggranna med att påpeka att man vill skilja sig från det som vanligtvis kallas lokal-TV, TV4:s lokalsändningar, och vill framhäva begreppet 'public access', allmänhetens tillgång.
Målet är således inte främst att stärka den lokala anknytningen och samhörigheten. Snarare vill man ge grupper som annars inte har tillgång till ett TV-forum för sina intressen, möjlighet till detta."
"All offentlig makt i Sverige utgår från folket... Den offentliga makten utövas under lagarna. Så lyder första paragrafen i första kapitlet i regeringsformen från 1974. Detta kapitel kallas Statsskickets grunder och ett av dessa grundelement är rätten till fri åsiktsbildning.
Begreppet fri åsiktsbildning innehåller den väsentliga delen av vad som brukar kallas politiska fri- och rättigheter. Först och främst yttrandefriheten och föreningsfriheten. Begreppet innebär vidare en garanterad rätt för den enskilde individen att ha vilka åsikter som helst, att sprida dem och att försöka övertyga andra om att de är riktiga. Fri opinionsbildning skall alltså vara garanterad. (RF 2 kap)."
"'Det finns en motsättning i begreppet public access... att alla skall komma till tals, men att få tittar eftersom kvalitén ofta blir låg. Höga kvalitetskrav medför å andra sidan att få har möjlighet att sända'.
Fokus TV
Medveten heten om att kanalen drivs ideellt gör att man accepterar det amatörsmässiga intrycket publiken kan få... Svårigheterna med att nå ut till allmänheten skulle man dock delvis kunna råda bot på genom att kabelsändarföretaget tydligare kunde markera kanalens oberoende status. Utbudet bör inte endast bestå av program från olika intressegrupper utan även mer lokala program borde uppmuntras, .. Överhuvudtaget efterlyses mer ifrågasättande och provokativa TV-program. Man bör alltså sträva efter att skilja ut kanalen från de etablerade TV-kanalerna.
'Konkurrensen med andra kanaler är djävulsk... man måste göra mer spännande och uppkäftig TV'.
TV-Akademin"
"I dagsläget kan man säga att Öppna kanalen inte är ett forum för alla som så önskar, eftersom det krävs ett betydande engagemang för att delta i kanalen. En förklaring är att TV-produktion i sig är en krävande produktionsteknik såväl tidsmässigt som ekonomiskt."
"Idag är det... svårt att tänka sig att Öppna kanalen skulle kunna konkurrera om tittarnas gunst med de andra medtävlarna i den allt stridare strömmande mediefloden."
"Vi har funnit tre typer av engagemang: etnicitet, livsåskådning och utbildning. Den etniska gruppen som består av invandrarföreningar är den dominerande och utgör drygt hälften av de sändande föreningarna."
"När vi jämför Öppna kanalens verksamhet idag med de intentioner som en gång låg till grund för när-TV finner vi följande. De traditionella organisationerna med rötter i folkrörelserna, som var tänkta att delta, är mycket svagt representerade och utgörs av föreningar relaterade till livsåskådning och utbildning ... men kanalen kan inte sägas vara opinionsbildande i någon vidare mening."
|
Se vidare: |