AP-svindlerier

RFV redovisar den 29/5 -04 effekten av en överföring från AP-fonderna till statsbudgeten:

"Sannolikheten ökar för att pensionerna inte kommer att räknas upp lika mycket, om ytterligare medel förs över från buffertfonden (AP-fonderna) till statsbudgeten.
 
Regeringsuppdrag. På regeringens uppdrag har RFV analyserat möjligheterna att överföra medel från AP-fonderna till statsbudgeten. Pensionsreformen medförde att pensionssystemet stärktes och statsbudgeten försvagades, bland annat för att förtidspensionen (sjuk- och aktivitetsersättning) numera finansieras över statsbudgeten. I syfte att kompensera statsbudgetens försvagning har medel förts från AP-fonderna till statsbudgeten. Totalt har drygt 250 miljarder kronor förts över (1999 års penningvärde).
 
Eventuellt ska ytterligare medel föras från AP-fonderna till statsbudgeten den 1 januari 2005, om pensionssystemets finansiella ställning bedöms tillräckligt stark.
 
Maximalt 96 miljarder ... "
 
"...men marginalerna försvinner. Analysen visar samtidigt att marginalerna elimineras om en så stor överföring skulle göras. Sannolikheten för att balanseringen ska aktiveras mer än fördubblas, från cirka 22 till 46 procent, om 96 miljarder kronor förs över den 1 januari 2005. Det finns då inget utrymme för en mindre positiv utveckling än de antaganden som är gjorda.
 
Osäkert. Att göra den här typen av analyser är svårt. Effekterna av en överföring beror i hög grad på hur tillväxt och demografi utvecklar sig. ..."

 


Ur inlägg på Smedjan:

"När regeringens etikkommission nu lagt fram sin dom över näringslivet, kan det för balansens skull vara på sin plats att titta på regeringens och politikernas egen meritlista. Har regeringen själv svindlat folk på pengar? Har regeringen lurat pensionsspararna? Har regeringen vilselett medborgarna?

Eftersom Skandia spelat en så viktig roll i politikernas attacker på det privata näringslivet kan man börja med att påminna om hur regeringen har skött sitt eget 'livförsäkringsbolag', ATP.

Inför folkomröstningen för drygt 40 år sedan mobiliserade socialdemokraterna hela sin rörelse för att övertyga folk om att deras pensionsmodell, ATP, var överlägset privat pensionssparande. Socialdemokraterna garanterade utan förbehåll en pension på 65 procent av slutlönen mot att löntagarna betalade cirka 10 procent av lönen i pensionsavgift. En särskilt fond, ATP-fonden, skulle fungera som buffert och garantera pensionsåtagandena under lågkonjunktur."

Fonderna vansköttes:

"Redan tidigt visade det sig emellertid att regeringen vanskötte ATP. AP-fonden användes av socialdemokraterna för att lösa akuta politiska problem. Man lät fonden subventionera bostadsbyggandet, subventioner som hamnade i fickorna på fastighetsägarna. Fonden ålades att köpa oförmånliga lågränteobligationer för att subventionera regeringens upplåning. Den användes för att subventionera de svenska storföretagens kapitalanskaffning, subventioner som till slut hamnade i aktieägarnas fickor."

Medel ur fonderna gick till grupper som aldrig betalt in pengar dit:

"Partiet utnyttjade ATP för att värva röster genom att dela ut ATP-pension till nya grupper som inte betalade ATP-avgifter. Studier, vård av barn, arbetslöshetsersättning, socialbidrag och sjukpenning gav pension utan krav på avgift. För att hålla LO på gott humör ändrade socialdemokraterna reglerna så att arbetslösa fick ATP-pension i stället för arbetslöshetsstöd. På det sättet kunde LO hålla nere sina fackavgifter."

Ytterst påverkas naturligtvis pensionsnivåerna och tryggheten för dem som skulle få trygghet genom ATP:

"Reglerna ändrades så att löntagare över det så kallade ATP-taket fick betala ATP-avgift på hela sin lön utan att få högre pension. I början av 1980-talet sveks det villkorslösa löftet om värdesäkring, när regeringen genom manipulation av basbeloppet sänkte pensionerna.

Under loppet av 20 år efter beslutet om ATP hade systemet ändrats från ett pensionssystem till ett system som också skulle subventionera statens lån, subventionera bostäder, ge bidrag till kommuner och storföretag och subventionera facket."

Kollapsen för hela ATP.systemet var nära på 90-talet:

"På gränsen till kollaps på 1990-talet räddades resterna av ATP. Verkligheten blev en pension på runt 50 procent av lönen, mot löften om 65 procent och en ATP-avgift på nära 20 mot löftet om 10 procent. Och vad hände med ATP-fonden som skulle garantera pensionen i dåliga tider? Jo, staten konfiskerade halva fonden, 300 miljarder kronor.

I jämförelse med detta bleknar alla pensionsskandaler i de privata livförsäkringsbolagen. Totalt rör sig ATP-skandalen om ett gigantiska svindleri på många hundra miljarder kronor."

Låginkomsttagare skulle naturligtvis ha fått ut betydligt mer genom ett privat pensionssparande:

"Men det kanske största bedrägeriet i ATP var svartmålningen av privat pensionssparande. Också här finns facit. Om en låginkomsttagare hade fått sätta in sina ATP-avgifter i privat pensionssparande skulle pensionen ha blivit nästan dubbelt så stor som ATP."

(Not: Artikeln bygger på boken Dubbelspel i politiken, Santérus förlag, som kom ut i höstas.)

 


Från SR:s webbsida den 1/6 -04:

"MÅNGA RISKERAR FÅ LÅGA PENSIONER

Över en miljon svenskar får en allmän pension som är lägre än 10 000 kronor per månad. Det visar en sammanställning av årets pensionsprognoser som Riksförsäkringsverket gjort på uppdrag av Ekot. Magnus Henreksson är professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. Han menar att de låga pensionerna beror på att vi jobbar för lite.
 
Små pensionsbelopp i framtiden

- Pensionen från det offentliga systemet blir inte så hög därför att vi jobbar så pass liten del av vårt liv. Det är så stor andel som ska försörjas som inte jobbar och då kan det inte bli så mycket pengar, säger Magnus Henreksson.
 
- Det krävs tilläggspensioner, det krävs extra eget sparande för att man ska kunna ligga i närheten av den standard som man hade som förvärvsarbetade. Den enda lösningen på det här är att man börjar jobba lite tidigare och inte går på Komvux i flera år eller att vi är inställda på att sluta jobba vid 58-59 och gå på golfbanan eller vad vi vill göra. Vi måste nog åtminstone få upp pensionsåldern till folkpensionsgränsen 65 år och dit ska det inte vara omöjligt. På Island jobbar man till 69 år i genomsnitt, säger han.
 
Många får bara garantipension

Riksförsäkringsverket har på Ekots uppdrag tagit fram statistik över årets pensionsprognoser för alla över 25 år. Prognosen visar hur stor allmän pension man får om man går i pension vid 65 års ålder och tillväxten i samhällsekonomin blir 2 procent.
 
Många får räkna med låga utbetalningar från det allmänna pensionssystemet.
 
1,3 miljoner svenskar, mer än var fjärde person, får enligt prognosen mindre än 10 000 kronor i månaden. Nästan 100 000 personer får klara sig med garantipension, som i år är lite drygt 6 000 kronor. "
 
 
"Nationalekonomen Magnus Henreksson menar att livet för framtidens pensionärer kan bli knapert.
 
- - -
 
De här siffrorna visar ju också att nästan 100 000 svenskar hamnar på garantipension, vad säger du om det?
 
- Ja, då är man helt beroende av att välja rätt typ av hyreslägenhet i rätt intervall, så att man får ett maximalt bostadsbidrag så att man på det sättet kan klara sin privatekonomi."

 


 

 Se vidare:

Länsning av AP-fonderna

Pensioner?

Pensionsuttag

Tre modeller för tjänstepension

Äldreförsörjning (1)

Äldreförsörjning (2)

Äldreförsörjning (3)