Hur var det egentligen med de där afrikanerna i Skogås, som ägnade åt andeutdrivning så att att barn dödades?
Först var det Justine som kom till Sverige. "Modern". Året var 1991.
Hon ansökte om asyl,
men det avslogs. Detta hindrade dock inte att hon ändå lyckades
stanna kvar - våren 1992 fick Justine PUT på "humnitära
grunder".
Därefter kom Willy. "Fadern". Det var 1992.
Han sökte uppehålls-
och arbetstillstånd, men det avslogs sommaren 1994. Även han lyckades
dock i nästa vända. Ärendet gick vidare till Utlänningsnämnden,
som beviljade ett tidsbegränsat UAT. Sedan sökte Willy igen och
i december 1997 beviljades han PUT.
Därefter kom Cesarine, född 1982. "Dotter". Hon fick PUT
i december 1998.
Till sist kom kom de barn som senare skulle bli misshandlade.
Uppenbarligen sviktar kontrollen av verkligt släktskap när det gäller den enorma anhöriginvandringen till Sverige. Anledningen till att vi här satt "moder" och "fader" inom citationstecken framgår av följande notis ur Dagens Nyheter den 25/1:
"Enligt Nils Lundberg
är inte den häktade 41-åringen pappa till barnen, vilket innebär
att de uppgivna identiteterna i folkbokföringen inte stämmer. Den
36-åriga kvinnan är inte heller mamma till dem, och de är
inte syskon, såsom först uppgavs. Dessa uppgifter har framkommit
under förhören. Vilka barnens föräldrar är, och var
de finns, vet polisen inte i dag. Barnen kom till Sverige från Kongo
i början av september förra året.
- Någon form av
släktskap finns emellan de inblandade. Men exakt hur är fortfarande
höljt i dunkel. Vi har begärt en DNA- analys,
säger Nils Lundberg."
