Antisemitism? Bakgrunden till kampanjen kring Förintelsen, 53 år efter andra världskrigets slut, var en rapport från CEIFO och BRÅ, författad av Stéphane Bruchfeld m.fl.
Bruchfeld är för Blågula Frågor bekant också i andra sammanhang. Runt världen sprids, via Internet, 1997 års version av "World Antisemitism Report". Blågula Frågor finns upptaget där och ansvarig för detta är Stéphane Bruchfeld. Anders Sundholm har pratat med honom och begärt en förklaring.
Bruchfeld kan inte anföra något annat emot oss än att vi betraktar svenska massmedia som en ockupationsmakt. Han påstår inte att vi är antisemiter. Ändå har han genomdrivit denna svartlistning. Och han vägrar medverka till att Blågula Frågor nu plockas bort från listan.
Samtalet med Stéphane Bruchfeld kom in också på skolundersökningen. Bruchfeld menade att media övertolkat eller rentav misstolkat resultatet. Läget var inte så illa - eleverna var inte så okunniga. Inte desto mindre tackade Bruchfeld ja till regeringens uppdrag att medverka i den stora kampanjen. Det är han som författat den (i och för sig välskrivna) bok om Förintelsen som nu skänks ut i massupplaga.
Skolrapporten hette "Utsatthet för etniskt och politiskt relaterat hot mm, spridning av rasistisk och antirasistisk propaganda samt attityder till demokrati mm bland skolelever". Den visade på bristande kunskaper om Förintelsen och på en tveksam inställning till demokrati bland skolungdomar i Sverige. I varje fall som det framtonade i massmedia.
Undersökningens frågor bestod i huvudsak av ett antal påståenden, där eleverna fick ett antal svarsalternativ. Den viktigaste frågan (i ljuset av vad sedan hänt) löd:
"Med 'Förintelsen' brukar vanligtvis menas nazisternas mord på ungefär sex miljoner judar under andra världskriget. Hur säker är Du på att Förintelsen har ägt rum".
På denna fråga erbjöds fem svarsalternativ:
- inte alls säker
- lite osäker
- ganska säker
- helt säker
- vet ej.
Det visade sig, att över 66% av de svarande var helt säkra på detta, ytterligare drygt 14% var ganska säkra, Totalt över 80% var alltså säkra. Nära 12% svarade "vet ej". Mindre än 5% var "inte alls säker".
Är dessa svar verkligen så alarmerande?
För övrigt har en annan elevundersökning givit ett annat resultat.
Intressant är också skillnaden mellan svenska elever och invandrarelever. Ur rapporten: "Bland elever med svensk bakgrund är andelen 'tvivlare' (6,7 procent) mindre än den totala andelen, medan den är större i övriga grupper (störst bland elever med utomeuropeisk bakgrund med 15,5 procent). Elever med svensk bakgrund är helt eller ganska säkra till 83,6 procent, medan elever med syd- och utomeuropeisk bakgrund är det till 63,9 procent respektive 61,0 procent."
Detta moment får sitt särskilda intresse mot bakgrund av hur man försöker använda resultatet av undersökningen mot kritiker av invandringspolitiken (sådan kritik jämförs med dödandet av judar).
Om undersökningens resultat alls ska användas som argument i någon riktning, vad gäller invandringspolitik, ligger väl närmare tillhands att se det som ett argument mot invandring.
Den andra centrala frågan löd: "Demokrati är det bästa sättet att styra Sverige".
Där var svaren kanske mer anmärkningsvärda. Mindre än hälften (47%) höll helt med. 8% höll utryckligen inte med, 28% visste inte.
En välvillig tolkning är dock möjlig. "Det bästa sättet" att styra Sverige existerar inte. Demokrati är ju något som vi har bara i brist på annat. Den blir aldrig perfekt, den måste ständigt erövras på nytt!
Av elever med svensk bakgrund var andelen som inte höll med 7,6%, medan den var 11,6% för elever med utomeuropeisk bakgrund. (Flydde inte föräldrarna till Sverige just därför att Sverige är en demokrati?!)
Men visst behövs det en bred diskussion om vad som är demokrati. Där skulle en kampanj verkligen vara befogad. Varför inte skicka ut boken Försvara Demokratin! gratis till alla hushåll, Göran Persson?
På frågan "Att HIV och aids drabbar så många homosexuella män är nog naturens straff för ett perverst levnadssätt" höll nära 23% helt eller delvis med. Av elever med utomeuropeiskt ursprung höll nära 33% med.
På frågan "Det är mot naturens lagar att människor från olika raser får barn tillsammans" blev skillnaderna mellan olika grupper av elever särskilt intressant. Rapporten:
"Av elever med svensk bakgrund håller 9,5 procent med helt eller delvis . Elever med någon bakgrund i andra länder tenderar att instämma i allt högre utsträckning ju längre bort från Sverige bakgrundslandet ligger. Elever med någon utomeuropeisk bakgrund håller med helt eller delvis till 17,0 procent."
Några frågor är orimligt trubbiga. Exempelvis: "Invandrare i Sverige som kommit från länder utanför Europa ska återvända till sina hemländer"?
Här ges inget utrymme för ett nyanserat svar. Tänk om man anser att vissa ska återvända, men inte andra? Blågula Frågors linje att de som kommit hit förebärande skyddsbehov, men som idag inte har skyddsbehov, och som inte kan försörja sig själva i Sverige, de bör återvända - oavsett det gäller utomeuropéer eller ej. Vi skulle alltså inte kunna besvara frågan.
Och hur uppfatta frågan "Muslimer har rätt att bygga moskéer i Sverige"? Den kan tolkas på två sätt: antingen deskriptivt, som beskrivande ett faktum - eller normativt, som uttryck för en åsikt.
Frågan "Judar har för stort inflytande i världen idag" rymmer i sig två olika frågor: a) "Har judar stort inflytande i världen idag" b) "Är judars inflytande i världen idag större än det bör vara?"
Även här visade sig markanta skillnader mellan olika grupper. Rapporten: "Av elever med svensk bakgrund håller 10,5 procent med helt eller delvis, medan elever med någon bakgrund i utomeuropeiska länder gör det i klart större utsträckning. Av dessa håller 20,3 procent med helt eller delvis."
Den politiska korrektheten finns som tema i bakgrunden för hela denna undersökning.
Förväntningarna är tydliga, om vilka svar som är önskvärda. På frågan om judars inflytande är "rätt svar" exempelvis uppenbart. Det är "NEJ" - vilket levererades av totalt 62% svarande.
För egen del finner jag att judar har stort inflytande i världen idag. Huruvida detta inflytande ska anses alltför stort sammanhänger naturligtvis med hur detta inflytande används. Används det för att i Sverige genomdriva en destruktiv invandringspolitik och att förfölja invandringskritiker, då ger sig svaret självt.
Jan Milld
|
|