Svar från LR: Lärarnas Riksförbund står till fullo bakom den av regeringen initierade kampanjen "Levande historia".
Vi anser att det är viktigt att bekämpa nazism och rasism, inte minst i skolan. Detta är ett av lärarnas viktigaste uppgifter i ett demokratiskt Sverige.
Vänliga hälsningar
Tomas Johansson
Förbundsordförande
Jan Milld svarar Tomas Johansson: Tack för svar på vårt brev. Dock tycks Du ha missat kärnan i vår kritik.
Vi delar till fullo LR:s ståndpunkt att skolan ska bekämpa nazism och rasism. Problemet med den pågående kampanjen är att den klassar även övertygade demokrater som nazister, gör "rasister" av antirasister.
Det är allvarligt om någon är nazist - därom är vi överens. Men då blir det så mycket viktigare att inte använda detta epitet på ett slappt sätt! Det är inte bara orättvist mot dem som felaktigt utpekas, det vattnar också ur begreppet - vilket måste vara kontraproduktivt.
En artikel ur Blågula Frågor nr 1/98, "Nazism på nattbuss 193E" bifogas här. Den visar just hur slappt ordet "nazist" används som tillmäle bland en del ungdomar.
Jag kör själv buss på heltid. Låt mig berätta om en händelse som inträffade bara någon vecka efter publiceringen av denna artikel:
Det var den 20/2, fredag, vid midnatt. ...vid hållplats Söderbymalmsskolan steg många ungdomar på. En smet bakom ryggen när en annan skulle ha sin remsa stämplad, och jag stoppade honom.
Det visade sig att han hade ogiltigt kort, det var ifyllt med kulspets. Bakom det ogiltiga kortet fanns ytterligare två likadana. Normalt skulle jag kräva identifiering av honom, men jag gick på en mjuk linje: var redo att låta honom resa med, om han bara betalade.
Han fick helt sonika längst bak i bussen att satte sig. Jag ropade då i högtalaren att han måste betala, och underströk min beslutsamhet genom att stänga av motorn. Efter någon minut kom han fram, visade ett giltigt kort, uppenbarligen tillhörande någon av de kompisar som satt i bussen. Jag framhärdade: han måste betala, om han skulle åka med. Han gick då av.
Utanför stod tre litet äldre ungdomar, som tydligen var hans kompisar: liksom han hade de svart hudfärg. En av dem skrek åt mig "Nazi!". En annan kastade en näve grus över mig innan framdörren gick igen.
Den här typen av erfarenheter görs emellanåt också av andra förarkollegor. Det tillhör nu vardagen att bli kallad "rasist" om man ställer krav på betalning.
Vi ska förvisso arbeta för ett demokratiskt Sverige, men det arbetet måste innefatta att vi motverkar den typ av intolerans som jag här beskrivit.
Vänliga hälsningar
Jan Milld
Se vidare: