Aktuell kommentar, vecka 1/99:
Invandringen till Sverige har inte upphört efter de extrema toppåren 1993-94. Den låg kvar på samma höga nivå som under slutet av 80-talet, med 30-40.000 uppehållstillstånd per år. För 1998 ser antalet PUT ut att överskrida 40.000.
Detta har Blågula Frågor konsekvent påpekat, i både tidskriften och på Internet. Det har också påpekats av andra invandringskritiker.
Ändå känner få svenskar till detta förhållande. De flesta lever i föreställningen att invandringen krympt till en "rännil". Ja, många tror att den i stort sett upphört efter 1994.
Hur kan detta förklaras?
Vi och andra invandringskritiker har uppenbarligen inte förmått att nå ut till många människor med våra fakta. De flesta människor är hänvisade till massmedia och den bild som massmedia serverar. Och den bilden har varit falsk.
Många har de medverkande varit i denna desinformationskampanj, ofta är det människor med fina titlar och högt anseende, människor vilka presenteras som "experter" och "sakkunniga".
En av dem som i radio uttalat - liksom i en bisats - att "det kommer ju inga längre", är journalisten Anna-Lena Lodenius. En som hävdat att Sverige aldrig haft någon massinvandring är professorn Charles Westin. En populär (och helt falsk) vinkling har varit att främställa det som att s-regeringen genomfört en restriktivare flyktingpolitik.
Politiker som Pierre Schori har aktivit medverkat i desinformationen, inte minst genom att driva en tes om nettoinvandring. Inte desto mindre har hans kollega Ulrika Messing, på kritik från EU för misslyckad integration, anfört just att Sverige haft en så mycket större invandring än andra EU-länder...
Massmedias roll utgör dock inte hela förklaringen till den falska medvetenheten. Om svenska folket verkligen upplevde denna fråga som viktig, om det s.a.s. funnes "ruter i folk" - då skulle ändå sanningen sprida sig. Som en löpeld!
Våra uppgifter skulle gå från mun till mun, medborgare skulle själva förvissa sig om det verkliga förhållandet och ansvariga politiker skulle ställas till svars var än de visade sig
Så har det ju inte fungerat.
Den övergripande slutsatsen av det ovan anförda kan bara bli en: lögnen segrade. Sanningen fanns där, och vi var många som försökte föra ut den. Det hjälpte inte.
Vilka perspektiv ger detta framåt i tiden? Vad säger att etablissemanget inte även fortsättningsvis kommer att kunna föra svenska folket bakom ljuset beträffande invandringens omfattning? Vad säger att det någonsin blir en (vettig) folklig reaktion? Vad säger att invandringen inte även år 1999 och därefter kommer att ligga på nivåer över 30.000 permanenta uppehållstillstånd per år?
Ett är säkert: OM INTE INVANDRINGEN NU RADIKALT MINSKAS kan etablissemanget sluta prata om "integration". Det blir då ett totalt utsiktslöst företag.
