Vinden vänder?
Landsorganisationen
Begränsa arbetskraftsinvandringen! På DN Debatt den 13/1 -04 skriver Dan Andersson och Kristina Mårtensson från LO:
"Varken regeringen eller myndigheterna är förberedda för arbetskraftsinvandringen från de nya EU-länderna. UD har misskött immigrationspolitiken så kapitalt att den bör flyttas därifrån. Utvidgningen innebär stora påfrestningar på en redan hårt pressad arbetsmarknad. Smarta arbetsgivare kommer att utnyttja det svenska socialsystemet för att hålla nere lönerna för arbetskraft från andra länder. Samtidigt visar forskningen att arbetskraftsimport inte är någon långsiktig lösning på problemet med en åldrande befolkning."
"Den första maj i år kan miljoner arbetstagare från de nya EU-länderna söka jobb och arbeta inom hela EU. Den svenska regeringen tycks ha måttlig koll på vad det utvidgade EU egentligen för med sig ..."
Skribenterna ser fyra ingredienser som nödvändiga:
"Först och främst är arbetslinjen metoden för hur migrerande arbetskraft ska tas emot i Sverige, för det andra behövs en myndighetsreform för att klara en högre sysselsättningsgrad bland invandrare, för det tredje måste löntagarnas ställning stärkas. För det fjärde är det inte acceptabelt att villkoren för socialförsäkringarna försämras därför att arbetskraftens rörlighet ökar.
Så länge ingen samlad politik finns för att möta den ökade rörligheten av arbetskraft kvarstår kravet från fackliga organisationer på övergångsregler, det vill säga hinder mot rörlighet under en övergångsperiod."
De ifrågasätter att invandring med automatik är bra för Sverige:
"För att invandringen på kort sikt ska stärka de offentliga finanserna måste de nyinflyttade arbeta lika mycket som den inrikesfödda befolkningen. När Sverige hade en stor arbetskraftsinvandring under sextiotalet var förvärvsfrekvensen mycket hög. Men de som invandrar till Sverige i dag når i genomsnitt en förvärvsfrekvens som ligger kring 65-67 procent jämfört med cirka 82 procent för den inhemska befolkningen. Av de utrikesfödda kvinnorna arbetar bara omkring 50 procent.
Professor Jan Ekberg, immigrationsforskare i Växjö, hävdar att det är tveksamt om nuvarande invandring är statsfinansiellt lönsam. Det är i så fall ett kapitalt misslyckande."
Orsdakerna till detta kan vara flera:
"Det kan bero på att de som bott här länge diskriminerar de nyanlända, på att integrationspolitiken är misslyckad och det kan också bero på förutsättningar hos dem som invandrar till Sverige. Sannolikt är det en kombination av de tre faktorerna. Vår första slutsats är att immigrationspolitiken, liksom arbetsmarknads- och ohälsopolitiken, måste få arbetslinjen som övergripande mål. Målsättningen bör vara att invandring leder till en 80-procentig sysselsättningsgrad."
Andersson/Mårtensson ser två alternativ: det liberala med låga löner och många arbetstimmar för de invandrade och gästarbetarsystemet:
"Ett gästarbetarsystem innebär att de som jobbar i ett annat land än sitt hemland inte får fullständiga rättigheter. Han eller hon får arbeta under en period av sitt liv för att sedan återvända till hemlandet när jobbet tar slut. Det medför att arbetsgivaren får stor makt över den anställde. Vem vågar göra sin röst hörd på jobbet - eller påtala felaktigheter - när det inte bara handlar om risk att förlora jobbet utan också om att bli utvisad ur landet?"
De ser risker med EU:s östutvidgning:
"Statsministern är orolig för att det fria tillträdet från de nya kandidatländerna till den svenska arbetsmarknaden kommer att leda till social turism i Sverige. Det finns en EU-dom som säger att tio timmars arbete ger tillträde till det svenska välfärdssystemet. Vistas man i en kommun har man rätt till stöd. EMU-omröstningen visade vidden av euroskepticismen i väljarkåren. Det är ett demokratiskt anständighetskrav att regeringen klargör varför svensk utrikesförvaltning under fler års förberedelse inför de tio nya medlemsländers inträde i EU inte har aktualiserat de komplikationer som östutvidgningen innebär.
Vi ser de risker med social turism som regeringen pekar på, men vi är än mer oroade över de smarta företagare som lär sig att utnyttja det svenska socialsystemet för att avlöna arbetskraft från andra länder som under en tid arbetar i Sverige."
Drivkrafterna är inte svåra att föreställa sig:
"Om en man från till exempel Lettland får en fjärdedel i lön jämfört med en svensk löntagare så finns starka drivkrafter för entreprenörer att 'transportera' arbetstimmar till Sverige, men också att exportera förmåner för "sin" arbetskraft till hemlandet.
Ett svenskt barnbidrag - som en östeuropé tillfälligt anställd i Sverige är berättigad till - är i Östeuropa värt tre till fyra gånger så mycket. Därmed är svenska sociala förmåner en sannolik del i ett 'anställningskontrakt'."
|
|