Aktuell kommentar - vecka 14/05
Helgarderat Handlar politik om att samtidigt kunna sitta på flera stolar? Uppenbart är att Lars Leijonborg och Folkpartiet arbetar efter den strategin. Detta lyckades i valet 2002. Folkpartiet lyckades tredubbla sitt röstetal genom att bara antyda en aning kärv hållning i invandringsfrågan, med krav om att en svensk medborgar ska lära sig svenska. Ett krav som släppts efter valsegern.
Nu, inför riksdagsvalet 2006, försöker man upprepa samma bravad - och man är på god väg att lyckas!
I Expressen den 7/4 -05 har PM Nilsson intervjuat Lars Leijonborg.
I ingressen konstateras:
"Rasistanklagelserna kommer nu nästan varje vecka."
På så vis, utan att egentligen komma med mer i sak än 2002 och samtidigt som man i riksdagen röstar för allmän "amnesti" och alla andra kostnadskrävande godhetskrav, skapas en image för Folkpartiet av att representera återhållsamhet.
I intervjun konfronteras Leijonborg med ett uttalande av sin danske partikollega Anders Fogh Rasmussen:
"Vi kräver inte att alla ska vara som vi eller tänka som vi, men vi kräver att om man vill bo i det danska samhället ska man respektera och erkänna grundvärderingarna yttrandefrihet, likhet för kvinnor och män, åtskillnad mellan politik och religion."
"Lars Leijonborg säger att han håller med om vartenda ord och att folkpartiet förde nästan identiska resonemang inför valet 2002, men att de kom i skymundan för språktestet.
Han menar att den ideologiska aspekten är underskattad i integrationsdebatten, att 'vi måste kunna dra en gräns och säga att vissa värderingar inte är acceptabla och att det finns värden som vi aldrig någonsin kommer att kompromissa om'."
Denna debatt finns i många länder, som Tyskland, Danmark och Holland, men i Sverige har den än så länge uteblivit, konstaterar PM Nilsson, och undrar: varför?
Leijonborg svarar:
"- Det är en flathet i det svenska kulturetablissemanget, en ovilja att stå upp för de värderingar och rättigheter som bland annat liberalerna kämpat hårt för i mer än hundra år."
Fp-ledaren talar också om "en rädsla att konfrontera":
"- Theo van Gogh i Holland och Fadime här i Sverige fick betala ett högt pris för att de stod upp för sina åsikter. Fredrik Malm i vårt ungdomsförbund blev allvarligt hotad när han skrev en kritisk artikel om en predikan i Stockholmsmoskén."
Leijonborg fortsätter:
"- Invandrarna själva säger ofta att svenskar inte vågar stå för vad de tror på. Det Fadime gjorde för kurderna var oersättligt, men svenskarna svek henne. Hon var alldeles för ensam. Där måste liberalerna spela en tydligare roll ..."
Så sant!
På Folkpartiets webbsida har länge en text legat ute, med ambitionen att lägga tillrätta:
"'Islam är kvinnoförnedrande'
Svar: Religionen Islam är inte mer kvinnoförnedrande är någon annan religion. I samtliga länder - inklusive Sverige - finns kvinnoförtryck i form av misshandel, våldtäkter och diskriminering av kvinnor. Det motverkas bäst genom att höja kvinnans status i samhället. Hedersmord är lika förbjudet i muslimska länder som i Sverige. "
På samma webbsida angrips i vanlig ordning Sverigedemokraterna - det parti som konsekvent stått upp mot de mångkulturella galenskaperna.
Överhuvudtaget har Folkpartiet självt medverkat till att skapa det antiintellektuella klimat där anklagelser om "rasism" och "främlingsfientlighet" möter envar som försöker ta upp problem kring invandringen.
I P1:s lördagsintervju den 9 april exemplifierade Lars Leijonborg hur Folkpartiet ligger "ljusår" i värderingar från Sverigedemokraterna: Folkpartiet vill öka invandringen till Sverige.
Bakom detta ligger en verklighetsbedömning: ökad invandring svarar mot ett behov på den svenska arbetsmarknaden och skulle gagna svensk ekonomi.
I botten ligger kanske också en värdering: det är bättre med invandrare än med svenskar i Sverige.
Förvisso är detta en värdering som inte delas av Sverigedemokraterna.
|
|
