Aktuell kommentar
- vecka 49/05
Hets
och kränkningar
Pastor Åke Green är
att betrakta som en "bakterie", har det bland
annat förkunnats i massmedia under veckan som gick, efter
den friande domen i HD.
Vi invandringskritiker har
under ett antal år fått vänja oss vid att vi
är att betrakta som "löss", "nazister",
"främlingsfientliga", "extrema" och
annat.
Detta är förvisso
kränkande, men något som man får finna sig i
om man vill leva i en demokrati med yttrandefrihet för alla.
Ger man sig in i politiken får man inte vara alltför
mycket av "prinsessan på ärten".
Däremot skulle man ju
kunna efterlysa en verklig genmälesrätt,
som ger möjlighet för medborgare att försvara
sig mot beskyllningar.
EN ANNAN DIMENSION blir det
när anklagelserna och svartmålningen driver fram en
hotbild och går ut över personers personliga säkerhet.
Då kan man tala om hets. Detta bör rimligen
vara förbjudet. Mot hets måste samhället ingripa.
Detta ingripande bör ske redan förebyggande, inte bara
när en akut hotbild eller verklig våldssituation har
uppstått.
Ofrånkomligen blir det
en bedömningsfråga, var man därvid ska lägga
ribban. Skulle man följa budskapet hos Gellert Tamas, författaren till "Lasermannen",
kan inte ens en strikt saklig kritik av den förda invandringspolitiken
framföras - det kan ju finnas en gravt sjuk och våldsbenägen
person, som då triggas att börja skjuta urskiljningslöst
mot invandrare. En "helgardering" à la Tamas
skulle ju kunna sätta munkavle på all politisk debatt
och varje försök till meningsutbyte.
Det våld som drabbat
invandringskritiker, kanske främst sverigedemokrater, har
en sådan bredd och är så organiserat, att man
där inte kan tala om bara sjuka individers och enskilda
galningars verk. Under parollen "Krossa rasismen!"
har man ägnat sig åt att försöka krossa
andra människor.
I botten ligger alla dessa
negativa epitet, som konsekvent använts i massmedia. Där
ligger också en nidbild som spridits genom aggressiv journalistik
i kombination med att angripna inte givits utrymme att ge sin
syn.
Exempel på sådan
journalistik är Aftonbladets uthängningar av förmenta
nazister, påhejat av andra tidningar. Per T Ohlsson i Sydsvenskan
talade om att "göra
dem rädda". Göran Persson m.fl. s-ministrar
har skrivit i Expressen under rubriken "Vi ska
krossa dem!" Pierre Schori, då invandringsminister,
pläderade 1997 i riksdagen för att "kriminalisera och jaga" "främlingsfientlighet".
Här kan verkligen talas
om hets, eftersom agerandet varit klart ägnat att resultera
i hat och våld. Det har också följts av ett
antal faktiska incidenter: uppeldade bilar, mötessabotage, angrepp mot hem, misshandel av personer.
Sakligt sett kan skäl
finnas att lagstifta mot denna hets, både för att
skydda människor mot övergrepp och för att motverka
att medborgare av rädsla för sin personliga säkerhet
avstår från engagera sig politiskt.
DEN LAG SOM FINNS i sammanhanget
handlar dock om annat. Den gäller "hets mot folkgrupp"
och omfattar inte vare sig svenskar i allmänhet eller personer
som tillhöriga politiska grupperingar. Lagen omfattar etniska
minoriteter och homosexuella.
Nyligen har lagen skärpts,
så att den inte riktar sig bara mot hets - den gäller
nu även "kränkning". Innebörden av detta är
att en person kan ta illa vid sig, känna obehag.
- Ett uttalande kan således
vara olagligt utan att skapa en hotbild och inverka på
personers säkerhet.
- Uttalandet ifråga riktar
sig då inte mot personen som individ, utan mot den grupp
som personen tillhör.
- Huruvida personer faktiskt
blir kränkta beror ytterst på hur de själva känner,
eller påstår sig känna.
KONTRASTEN BLIR SKARP:
Å ena sidan tillåts
hets, med helt påtagliga konsekvenser för människors
säkerhet.
Å andra sidan förbjuds
redan uttalanden vilka kan uppfattas som obehagliga.
Det beror helt vilken grupp
som har "drabbats".
Här är det s.a.s.
skillnad - skarp skillnad - på "folk och folk".
Pastor Åke Green uttalade
sig om homosexualitet som en cancersvulst. Enskilda homosexuella
har funnit detta kränkande. 1)
Tidigare har en annan pastor,
Runar Sögaard, uttalat sig om åldern på profeten
Muhammeds brudar. Enskilda muslimer har funnit detta kränkande.
2)
Åke Green blev frikänd,
men inte därför att hans uttalande inte ansågs
omfattas av lagen. Anledningen var bara pragmatisk: en fällande
dom kanske skulle komma att upphävas i Europadomstolen.
I själva
verket är lagen om hets mot folkgrupp i sin nuvarande utformning
en helt orimlig lag, som snarast måste omarbetas!
I en del bör skärpningar övervägas,
så att den även omfattar hot mot etniska svenskar
eller personer tillhöriga politiska åsiktsriktningar.
I en annan del måste den mjukas upp,
så att begreppet "kränkning" tas bort.
I en demokrati måste
vi alla lära oss att leva med att emellanåt få
höra sådant som vi inte gillar. Även "obehagligheter"
är ofrånkomligen en del av själva livet.
Det viktiga är att
- envar som angripits får tillfälle
att försvara sig. I ord - med fakta och argument
- allmänheten får ta del
av en allsidig information.
1)
Åke Greens
yttrande i sin kyrka har gjort att en förhoppning har framförts
- av Birgitta Rydberg (fp), landstingsråd i Stockholm -
att han ska brinna i helvetet.
(Åter)
2) Runar Sögaards yttrande
i sin kyrka har gjort att en "fatwa" utfärdats
mot honom, av islamister. (Åter)
