Aktuell kommentar - vecka 9/06
Pannkaka
"Den danska regeringen bör be om ursäkt!"
Så lyder ett krav som framförts från muslimer världen över, med anledning av de teckningar som Jyllands-Posten publicerat. Kravet kommer även från muslimer, boende i västländer.
Exempelvis anser imamen Youseff Kilani, i "Mitt-i-Haninge" vecka 8/06, att Rasmussen "absolut bör be om ursäkt". Med detta visar han att han inte förstått - eller inte accepterat - att Danmark är ett demokratiskt land.
I en demokrati är statsministern inte ansvarig för vad som publiceras i landets tidningar. Där råder pressfrihet. Inom ramen för lagarna har tidningar rätt att publicera även sådant material som inte gillas av alla. De har även rätt att visa dålig smak. Går en tidning så långt att lagar bryts kan åtal väckas, och då är det tidningens ansvarige utgivare som kan fällas.
Nu lever imamen ifråga i Sverige. Formellt sett gäller samma regler här som i Danmark, men vi har - uppenbarligen! - en praxis som skiljer sig från reglerna. Detta har nu åskådliggjorts.
Göran Persson kritiserade
ju sin danske kollega, statsminister Fogh Rasmussen, för
dennes hantering av Muhammedkrisen. I TV förklarade Persson
att han skulle ha varit mer "offensiv" i Rasmussens
situation. Innebörden av detta har därefter framgått
genom utrikesminister Laila Freivalds agerande, i samband med
hotbilden mot Sverige på grund av SD-Kurirens Muhammedteckning.
Freivalds linje var mycket enkel:
Sverige skulle lägga sig helt platt.
Som en pannkaka.
Sydsvenskan den 23/2 -06:
"Laila Freivalds lovade arton muslimska ambassadörer att personligen be om ursäkt om en svensk tidning publicerade nidbilder av Muhammed. Det löftet höll hon."
"Danska kritiker har beskyllt Sverige för att huka i debatten om Muhammedteckningarna. Men från den muslimska världen möter Freivalds försök att avstyra nya karikatyrer och nya våldsaktioner enbart beröm.
Flera muslimska Stockholmsambassadörer uppskattar att utrikesministern agerat precis som den danska regeringen - fast tvärtom.
De berömmer att Freivalds kallat dem till flera möten, att hon inlett samtal med muslimska samfund - och att hon aktivt stoppat svenska Muhammedbilder på nätet."
Vid mötet med arton muslimska ambassadörer tvingades Freivalds framföra en tråkig nyhet:
"...den högerextrema SD-kuriren hade utlyst en tävling om de bästa Muhammedkarikatyrerna och var just på väg att publicera dem. ... 'Muhammedansk självcensur', löd bildtexten.
Freivalds beklagade bilden. Hon lovade att offentligt be om ursäkt om SD-kuriren eller någon annan svensk tidning skulle publicera sådana nidbilder. Samtidigt betonade hon att SD-kuriren bara företräder en liten minoritet svenskar.
- Den tidningen kunde inte riktigt representera det officiella eller vanliga Sverige. Att höra det direkt från den svenska utrikesministern var väldigt viktigt för oss, säger en av de deltagande ambassadörerna.
Redan två dagar efter ambassadörsmötet framförde Laila Freivalds sin utlovade ursäkt:
'Jag ber om ursäkt att vi i Sverige har enstaka personer som är så hänsynslösa och medvetet kränker andra människors religion', sade Freivalds i en skriftligt uttalande där hon sade sig skämmas över 'SD-kurirens provokation'.
Flera av de diplomater som idag fortsätter dialogen med Laila Freivalds gläds över att hon varit mer lyhörd för muslimska synpunkter än vad Danmark varit."
"Salah Abdel Shafi anser dock att Freivalds kan göra mer:
- Regeringen bör inte vänta att agera tills kränkande nidbilder publiceras. Det är viktigt att ingen regering låter tryckfriheten gå över styr.
Också de svenska muslimer som Laila Freivalds pratat med i sin tysta diplomati är positiva till UD:s dialog med muslimska länder.
Det är väl jättebra. Det är precis det som Anders Fogh Rasmussen aldrig gjorde i Danmark, säger Abdal Haqq Kielan, imam vid moskén i Eskilstuna."
En välvillig tolkning av Laila Freivalds agerande - som helt släpper tankar på solidaritet med nordiska broderfolk - skulle kunna ta fasta på att Sverige här befann sig i ett akut och potentiellt farligt läge:
1. Avbildningar av Muhammed betraktades ju av många muslimer som något så till den grad allvarligt att både dödsdomar och terroraktioner kunde bli följden.
2. Inom Sveriges gränser bor nu närmare en halv miljon muslimer. Det kan räcka med att några av dem hörsammar en fatwa eller maning till jihad. Då kan det bli svårt att skydda sig.
Det kan m.a.o. hävdas att Freivalds gav prov på en form av nationell självbevarelsedrift.
Bättre är dock att ha en framförhållning i sin nationella självbevarelsedrift. Det sker genom bl.a. en fungerande gränskontroll och en restriktiv invandringspolitik - vilket Finland haft redan från början. Då slipper man att hamna i akuta nödlägen med föga handlingsutrymme.
Frågan är dock om vare sig Freivalds eller andra s-politiker lärt något av det inträffade.
|
"Sverige är på väg att bli ett mångkulturellt samhälle och det ska man i Sverige vara väldigt glad för." Laila Freivalds 1995 |
De politiskt korrekta kan ibland låta väldigt modiga, när de talar om Sveriges agerande under andra världskriget. I efterhand står klart för dem att vi inte borde ha bedrivit en sådan eftergiftspolitik gentemot dem som då hade makt, dvs Nazi-Tyskland. Vi borde ha tagit emot fler judiska flyktingar och överhuvudtaget varit mycket mer rakryggade.
Men nu är vi ju där igen.
Om det finns något att lära av München 1938 så är det att eftergifter åt totalitära krafter bara kommer att följas av krav på ytterligare eftergifter.
 |
|
|
