Aktuell kommentar - vecka 45/09

 

 

 

Självspelande piano

"Sverige har en mycket tydlig demokratins överklass. Den består av ledande journalistiska institutioner med deras redaktioner ... Den har systematiskt tagit sig allt mer makt. En makt och ett inflytande som blivit ett självspelande piano i ett ständigt tilltagande crescendo.". Så skrev signaturen "Tjenamoss" i en kommentar på Newsmill.

Så långt som till att tillåta kommentarer på andras inlägg är ungefär vad redaktionen för Newsmill (där PM Nilsson ingår) kan sträcka sig, när det gäller invandringskritiker. Ett inlägg som ifrågasatte BRÅ:s brottsförnekande refuserades nyligen.

 

PM Nilsson företräder en fundamentalistiskt antisvensk linje, med innebörden att vi svenskar inte finns. En linje som han påbjuder allmän anslutning till. Den som inte ansluter sig kan definieras ut, som "främlingsfientlig".

Så här skrev PM Nilsson år 2000:

"Den nya vågen av nationalistisk populism som lockar allt fler väljare i länder som Danmark, Belgien och Österrike har hittills fördömts som främlingsfientlig.

Förmodligen är det en rättvis beskrivning. Alla partier av det slaget har en udd riktad mot invandring i allmänhet och muslimer i synnerhet. Man tycks dra en gräns mellan ett 'vi' som har bott här länge och ett dom" som är nykomna i landet. Etiketten 'främlingsfientlighet' beskriver alltså gränsdragningen och vad som finns på andra sidan gränsen.

Denna ideologi och dess praktik är väl kända. Att skilja sammanboende kulturer åt kräver brutala kränkningar av mänskliga rättigheter. Fördömandet är på alla sätt berättigat."

 

Således har Newsmill lyft fram två sällsamma inlägg - från Fatima Doubakil och Kitimbwa Sabuni, båda företrädare för "Muslimska mänskliga rättighetskommittén". Båda har även företrätt Afrosvenskarnas Riksförbund och varit aktiva i Centrum Mot Rasism, där de verkat för åtgärder mot glassen Nogger. Sabuni har också medarbetat i tidningen Mana.

Kitimbwa Sabuni har solidariserat sig med Robert Mugabe i Zimbabwe. I en debatt i GT mot Birgitta Ohlsson (fp) 2008 förklarade han att "kampanjen mot Robert Mugabe drivs av en dold, kolonialistisk agenda".

 

Vad hade Doubakil och Sabuni då att säga i sina Newsmill-artiklar?

Temat hos båda var angrepp på Folkpartiet, för främlingsfientlighet.

Sabuni: "En växande skara liberaler radikaliseras alltmer i auktoritär riktning. De söker konflikter i symbolfrågor och är fixerade vid islam. I slutändan utgör de ett hot mot internationell fred och säkerhet."

"...utmärkande för SD är deras strategi att profitera på folkligt missnöje genom att utmåla invandrade som problem som måste åtgärdas och detta har ju också varit huvudpoängen i liberalisternas mycket framgångsrika 1) kravpolitik mot invandrade..."

Doubakil hade dessförinnan skrivit under rubriken: "SD inte värre än Folkpartiet eller Svenska Dagbladets ledarsida"

Fria Nyheter kommenterar:

"Tydligen har Muslimska mänskliga rättighetskommittén ett delat ordförandeskap för två olika artikelförfattare har presenterat sig som ordförande på Newsmill. Fatima Doubakil och Kitimbwa Sabuni utger sig för att vara ordförande. Läser man på deras hemsida blir man inte klokare för det finns inga personer namngivna som representanter för den här kommittén. Bara en e-post adress och ett telefonnummer finns att tillgå."

I en intervju har Sabuni förklarat målet för Afrosvenskarnas Riksförbund: "Vårt antirasistiska arbete och det arbete som syftar till att lyfta fram afrikansk historia och t ex Sveriges inblandning slaveriet är långsiktiga satsningar."

Vi svenskar ska skämmas. I detta fall för slaveriet, men Sabuni kan säkert finna fler skäl.

 

Det här knyter an till Mona Sahlin.

SvD den 17/10 -09: "Mona Sahlin känner 'stor skam' för hur den dåvarande socialdemokratiska regeringen hanterade frågan om de apatiska flyktingbarnen 2005. Hon var själv minister i regeringen och medger nu att man grundade flera beslut på rena spekulationer."

Lika litet som Folkpartiet kunde få godkänt, lika litet skäms dock Mona tillräckligt. Ett inlägg på Newsmill förklarar således: "Hon borde känna skam över hur alla barn i Sverige behandlades från slutet av 80-talet och framåt genom socialdemokratisk politik."

Och så här mal det på.

 

I Expressen den 21/10 -09 skrev kolumnisten Ann-Charlotte Marteus, efter Jimme Åkessons AB-artikel:

"Och partisekreterare Björn Söder tror som sagt att Brå 'tillputsar och polerar' siffrorna så att invandrare ska framstå som mindre brottsliga än de är. SD-kuriren är en orgie i fanatisk främlingsfientlighet.

Så - kan vi komma överens om att det inte är okej att bli förvånad över SD:s vidrighet längre? Och att ingen behöver ställa frågan igen, till Jimmie Åkesson, om huruvida han och SD är främlingsfientliga.

Det är de. Det är ett faktum. Resten av deras politik är parfym, ägnad att dölja stanken."

 

Barnprogram i TV har informerat sin publik om att Åkesson ljuger och att Sverigedemokraterna är farliga. Jämförelse görs med nazisternas behandling av judar för hundra sedan. Slutsats: Åkessons resonemang leder till gaskamrarna.

 

UR, "Utbildningsradion", gör också TV-program. Den 28/10 -09 sände man ett första program i en serie, "Välkomna nästan allihopa". I TV-tablån ges information för oss, där vi sitter bänkande framför TV-apparaterna. Den fråga som vi alla ska ställa oss, och som också blev temat i programmet löd: "När förlät vi Bert Karlsson?"

Här förutsätts alltså  att det:

a) finnas ett självklart "vi"

b) finns försyndelser, som behöver förlåtas (men som kanske är oförlåtliga).

Det var i början av 90-talet som Bert Karlsson fällde sina uttalanden (och det var inget märkvärdigt med dem!) har situationen i Sverige förvärrats påtagligt: fler uppbrända bilar och skolor, fler utanförskapsområden, fler våldsbrott, fler rån, mer av ekonomiska åtstramningar.

 

Låt oss till sist uppehålla oss vid Stefan Jonsson, kulturskribent på Dagens Nyheter, som den 27/10 -09 skriver:

"Med sin omtalade artikel i Aftonbladet denna vecka kom Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut som rasist."

"...Aftonbladet valde att publicera en text som innehöll så många felaktigheter och grovt verbalt våld mot en redan utsatt minoritet."

År efter år har sverigedemokrater utsatts för överfall och misshandel från AFA-huliganer och andra våldsromantiker. Detta utan att enda fall kunnat påvisas, där SD-are själva skulle ha varit våldsamma. Politiskt korrekta media har inte desto mindre manat fram en bild av "kålsupare".

Nu fyller Jonsson s.a.s. tomrummet: Sverigedemokraterna är våldsamma, redan genom vad de tycker och säger.

• De har inte varit inblandade i några fysiska angrepp, vare sig på person eller egendom.

• De har heller inte okvädat någon enskild person. 2)

• Vad de har gjort är att lyfta fram förhållanden i samhället och kritiserat vad de anser sig se.

Detta är enligt Jonsson liktydigt med våld!

Hur var det man sa i George Orwells roman "1984"...?

SD-aren Joakim Larsson på Sergels Torg i Stockholm 1997

Salem 2007


 Se vidare:

Bidragsmjölkarna

CMR

Idealitet?

Olika mått

Pengar från himlen

WHAT SWEDEN IS NOT ANYMORE

 

1) Framgångsrika?

Folkpartiet krävde kunskaper i svenska för beviljande av svenska medborgarskap.

Har detta genomförts?

Har ens Folkpartiet självt drivit kravet?!

 

2) Jovisst, Aldebe omnämndes - muslimen med kravlistan, som kandiderar för Centerpartiet. Och visst, han själv anser sig utatt för ett "personangrepp".

Innebörden av "personangrepp" kan dock inte att vara att någon blir kritiserad för vad han/hon tycker eller gör.

I så fall stannar all samhällsdebatt av, i så fall blir varje politiker "untouchable".

Innebörden av "personangrepp" måste vara snävare, dvs att någon tagit fasta på personliga och ovidkommande faktorer i sammanhanget, bara i syfte att skandalisera eller kränka.

Aldebes kravlista var ju verklig.