Två krafter som motverkar förståelse

Ur Sydsvenskan den 19/12 -05:

"Det finns två krafter som motverkar förståelsen mellan det svenska samhället och dess muslimer. Den ena är de välmenande men okunniga 'halal-hippierna', den andra är de intoleranta religiösa ledarna. Det måste ställas samma krav på insyn i de muslimska organisationerna som i alla andra verksamheter i samhället, skriver Pernilla Ouis, forskare och muslim."

Pernilla Ouis skriver bland annat:

"Muslimers integration i Sverige har försvårats av två gruppers oförmåga att förstå varandra. Jag talar inte om vanliga muslimer och svenskar - för dessa grupper har en relativt avslappnad attityd till varandra och kan generellt se den andra gruppen som människor först och främst.

Jag talar istället om de två grupper som haft makt att definiera och dominera debatten i Sverige kring islam: å ena sidan etablissemanget av välvilliga människor och det islamiska religiösa ledarskapet å den andra. De är oförmögna att förstå varandras premisser och motiv, och därför försvåras och tystas problematiseringen av islams närvaro i Sverige."

Den första gruppen består av människor som i Danmark kallats "halal-hippies":

"De är 'goda människor' med liberala värderingar på vänsterkanten som tagit på sig den vite mannens skuldbörda. De har en förmyndaraktig syn på den värnlöse och missförstådde 'andre' - denne behöver deras skydd och engagemang till varje pris.

Det är inte en jämlike man talar om. Halal-hippierna är tyvärr oförmögna att se brister hos den grupp de värnar om. De ser inte exempelvis den problematiska kvinnosynen, hederstänkandet, kränkningarna av barns rättigheter och den utbredda homofobin bland muslimer. De ser inte den rasism som frodas bland invandrargrupper sinsemellan och mot svenskar.

De vulgariserar rasistbegreppet och använder det mot varje försök att peka på problem bland muslimer. De ser inte heller att många i den muslimska gruppen inte håller med om de principer de själva håller för heliga."

Om de religiösa ledarna skriver Ouis att de inte förstår att grunden för islams existens i Sverige är tolerans mot andra minoritetsgrupper, respekt för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

"Så länge halal-hippierna håller det religiösa ledarskapet om ryggen utvecklas inte islam i det svenska samhället. Muslimer fråntas möjligheten att ifrågasätta sig själva och reflektera över sin situation. Med det stöd de får, slutar de växa och framstår som bortskämda, snarstuckna, omogna barn i debatten, eftersom de lärt sig att de alltid kan anklaga sina kritiker för rasism. Då blir det tyst, det vet man."

Progressiva muslimska krafter ges inte samma utrymme som de dominerande religiösa riksförbunden. Vanliga, sekulära muslimer är inte organiserade med "islamiska" förtecken, och finns då inte i den offentliga debatten.

Avslutningsvis gör Pernilla Ouis ett viktigt konstaterande:

"Det är ett missförstånd ...att tro att arbete allena räcker för att skapa integration."

 

---