Siffrorna visar nu på minskad arbetslöshet bland invandrare i Sverige. En möjlig delförklaring till detta kommer Lars Jansson in på i sin bok "Mångkultur eller välfärd?", där han skriver om "den nya 'invandringsbranschen'":

Regering och riksdag har skapat en helt ny bransch - invandringsbranschen. I denna är många tusentals funktionärer engagerade centralt samt i kommuner, landsting och länsstyrelser. Till branschen hör ett stort antal frivilliga organisationer och föreningar (Svenska kyrkan, Amnesty International, Röda Korset, Svenska Flyktingrådet, Rädda barnen, Kvinnornas Nätverk, Caritas m fl). En del av dessa driver gemensamt rådgivningsbyråer för asylsökande. Tusentals föreningar, delvis skattefinansierade, drivs av invandrarna själva. Enbart i Göteborg finns det närmare 300 invandrarföreningar. Minst ett politiskt parti för invandrare har bildats.

Branschen kännetecknas av att många engagerade har invandrarbakgrund. Branschen är för sin överlevnad beroende av en ständig ström av nya invandrare. Dessa och andra funktionärer uppträder inte sällan som pådrivare för att öka invandringen med egna överlevnadsmotiv som grund.

Branschen är i dominerande grad finansierad av skattemedel. Därav följer en strävan hos organisationer och funktionärer att verka för ökade skattemedel till branschen."

Lars Jansson noterar flera nya förslag som är aktuella:

"...att inrätta ett diskrimineringsstatsråd och till statligt finansierade diskrimineringsbyråer, en i varje kommun. Detta för att invandrarna skall kunna få subventionerad juridisk rådgivning. Några sådana byråer har startats bl.a. i Stockholm, Göteborg och Norrköping."

"...att inrätta närings- och tillväxtorgan i invandrartäta områden, speciella arbetsförmedlingar för invandrare, ett särskilt lärlingssystem och att regeringen bör utreda möjligheten till kvotering av invandrare."

"Enligt uppgift i Sveriges Radio finns det ca 200 invandrartidningar med varierande periodicitet. (Det kan jämföras med att det ges ut drygt 100 svenska dagstidningar.) Av dessa har minst fem statligt presstöd. En del får indirekt stöd genom att invandrare är projektanställda via AMS. Eftersom invandrarföreningar får statligt och/eller kommunalt stöd för sina verksamheter är det möjligt att viss finansiering av tidningarna sker denna vägen."

"I början av 90-talet fanns det 125 kommunala invandrarbyråer. Nästan varje kommun har en invandrarförvaltning med en politisk styrelse och rader av funktionärer som flyktingsamordnare, tolkar och flyktingkuratorer. Nytt i Göteborg är ett lokalt konumentkontor i en invandrartät stadsdel. Det skall betjäna invandrarna med bl.a. sex konsumentrådgivare som talar lika många språk. Det är ett exempel på hur man skapar funktionärer för att ordna skattefinansierade arbeten till invandrarna. I andra stadsdelar har man inrättat brottsförebyggande råd, bl.a. i Gunnared, Gårdsten och Tuve-Säve med särskilt anställd personal (GP 20010131 och 0911). Före massinvandringen fanns inget sådant behov.

Kommuner köper tjänster av tolkförmedlingar, utbildningskonsulter, advokater och serviceleverantörer. De större kommunerna tillhandahåller tolkservice på upp till 100 främmande språk. Kommunala bostadsbolag hör till dem som dragit nytta av invandringen genom att kunna hyra ut tomma lägenheter mot säker betalning av socialförvaltningen, inte minst i städernas förorter. Uppskattningsvis har ca 150.000 bostäder upplåtits åt det nya svenskarna under 1990-talet. Invandringen är en viktig orsak till dagens brist på bostäder, inte minst för ungdomar.

Ett annat exempel på en nykonstruerad befattning är elevassistent. I Göteborg har 60 personer med utländsk bakgrund utbildats under 60 veckor och är därefter garanterade jobb."

"Sammanfattningsvis har följande 13 befattningar/yrken tillkommit enbart pga invandringen: tolkar (i 100-talet språk), mångfaldshandläggare, flyktingadvokater, hemspråkslärare, flyktingssamordnare, flyktingkuratorer, konsumentrådgivare på utländska språk, brottsförebyggare, kulturtolkar, elevassistenter, assistenter till sjukskrivna, hälsoinformatörer och svarta rådgivare. Alla dessa är skattefinansierade utom den sistnämnda, som dock mer och mer ersätts av kommunal rådgivning."