Välfärd för vissa "Mångkultur eller välfärd?". Så löd ju ett starkt inlägg från Räknenissen. Som exemplet här nedan ska visa behöver mångkulturen alls inte vara oförenlig med välfärd. Dvs välfärd för vissa...
Dagens Nyheter hade den 8/10 och den 9/10 -01 artiklar om äldreboende och dagverksamheter anpassade för olika etniska grupper:
"I en kartläggning som Svenska kommunförbundet genomförde 1999 finns i Sverige tjugo äldreboenden avsedda för olika invandrargrupper. De var spridda över fjorton kommuner, varav Stockholm, Göteborg, Västerås och Örebro har fler än ett boende."
"Huvudsyftet med etniskt anpassad äldreomsorg är att erbjuda vård på modersmålet. Det finns många åldre invandrare som aldrig har lärt sig svenska ordentligt trots att de levt länge i Sverige... Andra har kommit hit som gamla och inte haft anledning att lära sig svenska."
"Förutom språket handlar det om att få leva i den kultur man är van vid, tillsammans med personer som har samma referensramar, så att man inte behöver förklara så mycket. Det skapar trygghet..."
1970 fanns det c:a 35.000 utrikes födda personer i Sverige som var över 65 år gamla, nu är siffran 143.000.
I enkäten svarade flera kommuner att även om de idag inte har behov av äldreboenden anpassade för etniska grupper så finns en beredskap att öppna sådana om det skulle behövas.
I Göteborg gjorde man en form av dammsugning av behovet:
"Genom en enkät till stadens äldreboenden tag man i mitten av nittiotalet reda på hur många spansktalande sydamerikaner som bodde i Göteborg och om de var intresserade av att flytta till ett spansktalande hem. Här fanns 13 pensionärer och sex av dem ville flytta."
Resultatet blev avdelningen Dalian på Lillhagsparkens äldreboende, öppnad i augusti 2000. Där bor nu fyra kvinnor och tre män från Chile, Bolivia och Uruguay.
"Det är oerhört viktigt att få tala sitt modersmål med sköterskor och läkare", förklarar Luis Narvarez, ordförande i Stödföreningen för äldre spansktalande.
"Utöver möjligheten att få tala sitt modersmål är målet att de boende ska känna trivsel och omtanke. Trivsel innebär att de ska få träffa likasinnade, och omtanke att de ska uppleva det de känner igen,..."
"Det känns som jag är i himlen", säger en av de boende.
Av DN-artikeln framgår också att det arbetar fem undersköterskor på avdelningen. Så förutom att tillhandahållande ett etniskt äldreboende av hög klass blir Dalian ett sätt att skapa arbete åt invandrare.
Blågul kommentar Kontrasten till äldreboendet för många svenskar blir ju bjärt. Rapporterna har duggat tätt om de kvalitetsbrister som följt i personalnedskärningarnas spår: liggsår, glest med duschning, tidigt sänggående, mm.
En annan konsekvens som uppträtt på sina håll är personal som inte kan svenska, och det uppstår kommunikationsproblem.
MEN VAD SKULLE HÄNDA om etniska svenskar ställde krav på samma typ av etniskt boende som beskrivs i DN-artikeln? Det skulle bli ett ärende för diskrimineringsombudsmannen.
I Göran Perssons och Margareta Wadsteins Sverige är etniska svenskar andra klassens medborgare.
|
|