Under rubriken "REGERINGEN LEGITIMERAR
MÖRKERMÄN" angriper journalisten Lars Åberg Mona
Sahlins intregrationsutredare, Masoud Kamali, i Sydsvenskan den 2/4 -04.
Artikeln sammanfattades i ingressen: "Det
är djupt oroande att Mona Sahlin ger uppdraget att utreda diskrimineringen
i Sverige åt Masoud Kamali, en man som är mer demagog än forskare".
"Kamali har skapat
sin karriär genom att beskriva samhället som delat, med ett diskriminerande
'vi' och ett diskriminerat 'dom'. Det mesta som han yttrar offentligt bygger
på denna grovhuggna dualism. På samma gång angriper han
med stor frenesi andra som talar i 'vi och dom'-termer."
Åberg ger flera exempel på Kamalis
debatteknik, först från ett inlägg i den nyligen utgivna antologin "Debatten om hedersmord. Feminism eller rasism" (Svartvitt,
2004):
"Kamali skriver att
skolan och socialtjänsten skapar 'ett belägringstillstånd' hos invandrarfamiljer:
'Samhället visar
än en gång att de inte är välkomna här, att de inte
tillhör ´oss´, att de inte ens har rätt att påverka
sina barns liv.' Personer, aldrig nämnda eller möjliga
att identifiera, som företräder en sekulär kritik av fundamentalism
och hotkultur, förespråkar enligt Kamali 'stalinistiska
metoder i kampen mot religion och traditionalism'.
I en DN-intervju i januari 2004 berättade
Kamali hur han personligen upplevt "ett skolexempel på akademisk
rasism". Det gällde då expertgruppen inom integrationsutredningen.
Åberg konstaterar att det var Kamali själv som valde att bara till
en del närvara på träffarna. Han fortsätter:
"Masoud Kamali
har skrivit några böcker om socialt arbete. Grundtesen i dem är
att sociala problem beror på det utanförskap som det nya hemlandet
framkallar.
I 'Varken familjen eller
samhället' (Carlsson, 1999) beskrivs invandrarungdomars attityder och
betonas att svenska socialsekreterares arbetssätt är 'en
belastande och i vissa fall även destruktiv faktor i deras arbete med
nya etniska grupper'. Blir en ung människa anmäld av skolan eller hamnar
i en rapport från polisen är det enligt Kamali fel att på
svenskt vis kalla hela familjen till samtal. 'På
så sätt konfronteras invandrarfamiljen med ett främmande socialt
sammanhang som ifrågasätter dess invanda livsstil ... Sammanhanget
känns farligt för familjens integritet och privatliv.' Det handlar enligt Kamali om hotfull myndighetsutövning. 'Om
man inte förstår invandrarfamiljernas upplevelse av mötet
och inte tar hänsyn till deras livsstil och familjehierarki förstärker
man den negativa bilden av socialtjänsten och skapar fler problem än
man vill lösa.'
En central tanke i Masoud
Kamalis skriverier är att jämställdhet strider mot familjehierarkin
och i grund och botten är diskriminerande. Man kan undra om Mona Sahlin
har läst vad hennes blivande utredare anser."
Masoud Kamalis svepande sätt att argumentera
exemplifieras ytterligare:
"I Göteborgs-Posten
26.1 2002 skrev Kamali om mordet på Fadime Sahindal och hävdade
att 'mord där förövaren
och offret har svensk bakgrund' kategoriseras som 'modernt' och 'normalt'. Av vem? I Aftonbladet skrev han 29.10 2003 med anledning
av slöjdebatten att 'självutnämnda invandrarexperter' har gaddat ihop sig med 'vita
feministiska fundamentalister' för att fördöma slöjor och islamiska skolor.
Han liknade dem som kritiserar islamismen vid 'nynazister' och angrep 'själva moderniseringsidealen', som sades förena Hitler, Mussolini,
Stalin, Khomeini och Bush.
Nu var han ute på
ett sluttande plan: 'Experter med invandrarbakgrund, som oftast har invandrarkommunistisk
bakgrund av Pol Pot-sorten, framträder i medier och ropar efter inskränkningar
i religionsfriheten, åtminstone för muslimer.' Vilka dessa Pol Pot-epigoner är får man inte
reda på."
Och:
"Deras inflytande
i Sverige är dock betydande om man får tro Kamali: 'Massmedia
använder sig av dessa självutnämnda invandrarexperter för
att föra ut majoritetssamhällets assimilationistiska budskap ...
Dessa individer får, inte oväntat, gehör av myndigheter och
statsråd i sina ofta diskriminerande attityder.' Vilka experter, budskap, myndigheter, statsråd och attityder? Sådant
får man aldrig veta hos Kamali."
I vilken utsträckning är Masoud
Kamali demokrat?
"Han anser sig däremot
kunna slå fast att 'myndigheterna vinner poäng' genom
att dölja 'den
systematiska diskrimineringen mot invandrargrupperna bakom sina goda och demokratiska
intentioner för att ´skydda invandrarkvinnorna´ '. 'Feminismen' används för
att begränsa 'invandrarnas ... rätt'.
Kamali känner igen
detta: 'Demokratin har
alltid haft en tendens att exkludera ´de andra´ från de
demokratiska och mänskliga sammanhangen.' Demokratin? Alltid? Till skillnad från
vad?"
Lars Åberg avslutar:
"Masoud Kamali framstår
vid närmare påseende snarare som demagog än som forskare.
Att regeringen väljer att ge legitimitet åt en sådan mörkerman
är naturligtvis djupt oroande. Vi bör läsa hans och hans medarbetares
framtida rapporter mot bakgrund av de spår han redan lämnat efter
sig i debatten."
