Invandringspolitiskt program (s)

Ur det socialdemokratiska programmet "Jämlikhet, Valfrihet, Samverkan" från 1978:

"De socialdemokratiska kraven på jämlikhet och solidaritet över alla språk- och nationsgränser förutsätter en djupgående samverkan mellan den inhemska befolkningen och dem som har invandrat, liksom också en insikt om nödvändigheten av en gemensam kamp för att motverka kulturell isolering och fördomar.

Om inte internationalismen och respekten för andra människors språk och kultur blir en given utgångspunkt i all uppfostran och i den politiska kampen ökar risken för öppna motsättningar och för konflikter på språklig och etnisk grund."

Under avsnittet "Kvinnorna":

"De missförhållanden som karakteriserar invandrarkvinnornas situation på arbetsmarknaden har sin främsta grund i dålig arbetsmiljö, högt tempo och lågt löneläge. I många fall är det fråga om ren exploatering från arbetsgivarens sida...."

"Invandrarkvinnornas situation i arbetslivet är i grunden en sysselsättningspolitisk fråga och en fråga om jämställdhet mellan kvinnor och män i samhället i stort, inte en invandrarfråga. Det är genom de generella insatserna för att förbättra arbetsmiljö, arbetstider och löneläge och införande av en mera offensiv jämställdhetspolitik som invandrarkvinnornas arbetssituation främst kan förbättras."

Efter ett konstaterande att en majoritet av invandrarkvinnorna från Sydeuropa har låg utbildning och att många kan betraktas som analfabeter fortsätter önskelistan på (kostnadskrävande!) åtgärder:

"Här vilar ett stort ansvar på kommunerna för att de, i samverkan med invandrarnas egna organisationer och med studieförbunden, genom uppsökande verksamhet, får kontakt med kvinnorna, så att de kan få del av den utbildning som ges. Studievillkoren i grundutbildningen för dem som inte kan läsa och skriva måste förbättras. Svenskundervisning via studieförbunden måste också bättre anpassas till de hemarbetande kvinnornas situation. Ett system för ekonomisk ersättning till invandrare som står utanför arbetsmarknaden men följer svenskundervisning måste införas. En försöksverksamhet med uppsökande information och barnpassning i samband med svenskundervisning som förekommit under senare år måste utvidgas. Kvinnorna själva måste ges en större roll i planeringen och utförande av verksamhet av detta slag, och deras erfarenheter måste tas tillvara så, att åtgärderna för invandrarkvinnorna utgår från deras egna erfarenheter och behov.

Samhällsinsatserna inom mödravården, barnomsorgen och familjeplaneringen måste anpassas bättre till invandrarkvinnornas situation.

Invandrarkvinnornas måste även ges aktivt stöd till samverkan med andra kvinnor i samma situation. Här har kvinnoförbundet, liksom de lokala invandrarbyråerna, en av sina viktigaste uppgifter.

För socialdemokratin är det en viktig uppgift att engagera just kvinnorna i arbetarrörelsen och väcka deras intresse för att aktivt engagera sig partiets arbete.

Under avsnittet "Barnen":

"Tidigare ansågs intensiv träning i svenska och olika introduktionsåtgärder vara tillräckliga för att tillgodose invandrarbarnens särskilda behov. Numera vet vi att det också krävs andra insatser av betydligt mer långtgående karaktär för att inte invandrarbarnen ska få en socialt, ekonomiskt och kulturellt svagare ställning än andra barn.

1975 års invandrarpolitiska beslut innebär att samhället måste ge invandrarbarnen möjligheter att vidmakthålla och befästa kunskaperna i hemspråket. Det är en nödvändig förutsättning för hela deras känslomässiga och intellektuella utveckling. Det krävs för att inte invandrarbarnen ska bli en eftersatt grupp i samhället. Barnen måste uppleva sin egen kulturbakgrund och sitt eget språk som en tillgång.

Barn med särskilda behov, t ex barn som av språkliga skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, har rätt till plats i förskola före sex års ålder. Språkträning för invandrarbarn har också blivit en viktig uppgift för förskolan. Kommunerna får nu särskilda statsbidrag för invandrarbarnens hemspråksträning i förskolan.

De av socialdemokraterna initierade reformerna för invandrarbarn i grundskola ger dem möjligheter till särskild stödundervisning i svenska, till studiehandledning på hemspråket och till undervisning i hemspråket. Genom hemspråksreformen, som beslutades 1976, har kommunerna blivit skyldiga att med information och uppsökande verksamhet nå alla berörda föräldrar med ett erbjudande om hemspråksundervisning. Kommunerna ska i samråd med eleverna och föräldrarna organisera hemspråksundervisningen så att elevernas allsidiga utveckling tillgodoses.

De undersökningar som har gjorts om invandrareleverna i grundskolan visar att nästan hälften har behov av stödundervisning för att få bättre kunskaper i svenska och för att överbrygga kunskapsklyftor. Medan bara en mindre del av finska och jugoslaviska barn nästan helt saknar kunskaper i svenska är andelen turkiska barn utan kunskaper i svenska mycket hög."

"För socialdemokratin är invandrarbarnens situation en utmaning. Vi måste förhindra att invandrarbarnen blir halvspråkiga och inte känner trygghet i sin kultur. Förskolan och och skolan måste motverka de oroande tendenserna till skiktning mellan barn och med olika bakgrund. Socialdemokraterna vill att invandrarbarn ska få plats i förskola med hemspråksträning från senast 4 års ålder, men helst ännu tidigare. Det är också nödvändigt att utvidga statsbidragen till kommunerna så att hemspråksträningen för invandrarbarnen kan sättas in mycket tidigare än nu. Insatserna för invandrarbarn i förskoleåldern bör i högre grad prioriteras så att kommunerna betydligt mer aktivt kan tillgodose behovet av en tidig hemspråksundervisning."

"...ansträngningarna måste ökas för att bättre anpassa hela skolan till invandrarbarnens behov. Tvåspråkigheten måste sättas som ett mål för deras utbildning. Tvåspråkigheten är inte bara en förutsättning för deras personlighetsutveckling utan en stor nationell tillgång. Det måste klargöras för alla som arbetar i skolan, för barnens kamrater, för föräldrarna och för allmänheten."

"Ett genomförande av hemspråksreformen kräver en ökad information till föräldrarna och skolpersonalen samt en kraftig satsning för förbättrad utbildning av hemspråkslärare och på produktion av läromedel och SYO-material på språk som finska, serbokroatiska, grekiska, turkiska etc. Dessutom krävs för invandrarbarnen en utbyggd stödundervisning så att garantier skapas för att de, när de slutar skolan, verkligen har samma kunskaper som alla andra barn."

"För socialdemokratin är det nu angeläget att prioritera insatserna för invandrarungdomarna. Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att förbättra deras utgångsläge på arbetsmarknaden och i utbildningssamhället. Yrkes- och studievägledningen för dem måste förbättras. En utvidgning av insatserna för att ge invandrarungdomar större möjligheter att gå i gymnasieskolan är nödvändig. De större minoritetsspråkens ställning på gymnasiet måste också förstärkas väsentligt.

Det är särskilt viktigt att invandrarbarnens föräldrar får en fortlöpande och naturlig kontakt med skolan, så att ömsesidiga missförstånd och brist på förståelse i frågor som t ex religions- eller sexualundervisning kan överbryggas. Särskilda möten bör ordnas för föräldrarna; om också föräldrar till de svenskspråkiga barnen deltar bör möjligheter till tolkning finnas. Hemspråkslärarna har en stor uppgift i kontakterna mellan skolan, föräldrarna och samhället. Såväl nu som i samband med SIA-reformen måste invandrarorganisationerna ges möjligheter att bättre knytas till skolans arbete."

Under avsnittet "Kulturell jämlikhet":

"...invandrarna måste få bättre möjligheter till en kulturellt och socialt berikande fritid ... invandrarna genom kulturpolitiken ska kunna engageras i samhällsdebatten och aktivt delta i den. Den egna skapande aktiviteten inom de olika språkgrupperna måste uppmuntras.

Det krävs en rad kulturpolitiska åtgärder från samhället sida för att uppfylla dessa mål. Invandrarna i Sverige måste, för det första, få betydligt bättre praktiska möjligheter till delaktighet i det allmänna svenska och internationella kulturutbudet; t ex romaner, lyrik och debattmaterial måste så långt det är möjligt även göras tillgängligt på de stora invandrarspråken. På det sättet vidgas även förutsättningarna för ett bättre kulturutbyte mellan Sverige och invandrarnas ursprungsländer.

För det andra måste invandrarna få bättre kontakt med utvecklingen i ursprungsländerna. Det svenska informations- och kultursamarbetet måste i mycket större utsträckning inriktas på invandrarnas ursprungsländer, så att besök av kulturarbetare och ensembler kan ske oftare och litteratur, press och film förmedlas hit."

"För det tredje måste invandrarnas möjligheter till kulturell och språklig egenverksamhet utökas. Invandrarorganisationerna måste få bättre arbetsmöjligheter, pressen på minoritetsspråk måste stödjas av samhället, produktionen av skönlitteratur och dokumentärlitteratur på minoritetsspråk i Sverige underlättas och teaterverksamheten på olika språk vidgas.

På dessa tre områden krävs ökade insatser från de kulturpolitiska organens sida. De måste i sin planering ta betydligt större hänsyn till att Sverige inte längre är ett enspråkigt utan ett flerspråkigt samhälle med stora språkliga minoriteter. Sveriges Radio måste fortsätta att utöka sina sändningar på minoritetsspråk i såväl riksradio som television, och framför allt måste ökade satsningar på program för invandrare göras inom lokalradion. Statens kulturråd och de kommunala kulturnämnderna och biblioteken har stora uppgifter framför sig både när det gäller att öka invandrarnas möjligheter till egen kulturverksamhet och att få till stånd en kulturell växelverkan där invandrarnas kulturarv lyfts fram."

Under avsnittet "Solidaritet och samverkan mellan invandrare och svenskar":

"De ofördelaktiga påstående som ibland förekommer om invandrarna som grupp saknar helt täckning i verkligheten. Invandrarna utför viktiga uppgifter inom arbetslivet. De slitsamma tempojobben i industrin, de påfrestande jobben i servicenäringarna och de allt viktigare människovårdande jobben hos landsting och kommuner besätts idag i stor utsträckning av invandrare. Rasistiska och fördomsfulla påståenden om att 'invandrare missbrukar socialhjälpen' och om 'invandrarna och brottsligheten' kan nu lätt motbevisas genom statistik och vetenskapliga undersökningar. Många fördomar kan motverkas genom insatser redan i förskolan och skolan."

"Socialdemokraterna betraktas invandrarorganisationerna, som tillsammans har mer än 80.000 medlemmar, som en väsentlig del av folkrörelserna i Sverige... Deras kanske viktigaste uppgift är att bevara och utveckla de olika gruppernas kultur och föra ut den i samhället. Socialdemokraterna vill därför att det statliga stödet till invandrarnas organisationer successivt byggs ut och att organisationernas roll som en del av folkrörelserna framhålls klarare.

Socialdemokraterna verkar också för ett utbyggt stöd till trossamfund med många invandrare som ett led i strävandena att åstadkomma mer rättvisa villkor för alla trossamfund."

"Socialdemokraterna kräver också att fackliga och politiska organisationer som vill ge ut tidningar på andra språk än svenska får statsstöd på samma villkor som de får för tidskrifter på svenska."

"...invandrarna ges vidgade politiska rättigheter.

För socialdemokraterna har det varit ett viktigt mål att tillmötesgå invandrarnas krav på ökat politiskt inflytande."

"Socialdemokratin vill nu gå vidare. Invandrarnas möjligheter att delta i det politiska arbetet måste vidgas."

"Partiet ska även på det internationella planet verka för en bra invandrarpolitik i andra länder. Här har partiet en mycket viktig internationell uppgift."

Blågul kommentar:

Vad har hela detta överdådiga kalas kostat svenska skattebetalare?

Ryms alla dessa kostnader i Lars Janssons kalkyler, eller behöver hans siffra på 267 miljarder höjas?