Ur
ledare i
SvD den 11/1 -08:
"VARFÖR TRIVS ABF IHOP MED EXTREMVÄNSTERN?
Arbetarnas bildningsförbund (ABF) är Sveriges största studieförbund
och stöds 2008 med nästan en halv
miljard skattekronor. Men ABF är inte bara ett vanligt
studieförbund med data, spanska och sömnad på menyn, utan
också en väletablerad del av socialdemokratins politiska apparat."
Frilansjournalisten Anders Rönmarks artikel 'Alla ska med' handlar om
ABF:s ekonomiska stöd till vänsterextrema organisationer. Kopplingen
till ABF gör dem också rumsrena. En cirkelledare säger till
Rönmark att 'det enklaste sättet att hjälpa
en organisation är att låta dem hyra lokaler hos oss, billigt eller
helt gratis'."
Kommentar:
Blågula frågor, däremot, har inte tillåtits hyra lokaler hos ABF överhuvudtaget - vare sig gratis, billigt eller dyrt.
Thorwaldsson
vill att ABF ska vara 'radikalt – en omtumlande
mötesplats'. Men hör verkligen Revolutionär kommunistisk
ungdom, Arbetarmakt eller Svensk-kubanska föreningen hemma i en folkrörelseorganisation?
Eller Syndikalistiska ungdomsförbundet som står på Säpo:s
lista över extrema organisationer? Tja, ABF-ordföranden är
mer bekymrad över bidragsfuskandet …
Thorwaldsson avfärdar tanken att han skulle vara drivande i att radikalisera
ABF. Men det stämmer dåligt med det nya idéprogrammet från
2006, Gör en annan värld möjlig:
'ABF ska arbeta för att minska det demokratiska
utanförskapet genom att förnya sina arbetsformer, skapa fler platser
för samtal och bygga broar mellan etablerade och nya sociala rörelser.'
(s 20)
'ABF ska vara en del av den globala rättviserörelsen. I samverkan
med nya och etablerade rörelser, inom och utom nationens gränser,
vill vi länka samman den lokala och globala rättvise- och demokratikampen.'
(s 32)
Det går en röd tråd mellan socialdemokraternas reaktion på
kravallerna i Göteborg 2001 och Thorwaldssons ABF. Som han själv
formulerar saken: 'Dörrar skulle inte längre
stängas, utan öppnas.'
Men öppnar ABF inte för något helt annat genom att genom ge
sig lag med det turnerande resesällskap mot 'den
marknadsstyrda globaliseringen', som brukar slåss mot polisen
på gatorna när Världshandelsorganisationen WTO möts.
Jag frågar Anders Rönmark om han blev överraskad:
- Jag blev faktiskt förvånad över att så många
extrema vänsterorganisationer rör sig inom ABF. Men jag blev nog
nästan mer förvånad över att ABF:s högsta ledning
tog så lätt på det.
Ja, dels rör det sig som odemokratiska grupper som har revolutionärt
våld på programmet, dels om grupper som också utövar
det. En del av dem skulle kunna drabbas om Säpo får gehör
för sin begäran att förbudet mot olovlig kårverksamhet
ska moderniseras och straffen skärpas. De har medlemmar med 'ambitioner
att med våld eller icke demokratiska metoder påverka beslutsfattare
och de demokratiska processerna' (Sydsvenskan 2/11-07).
I Folkrörelseutredningens slutbetänkande Rörelser i tiden (SOU
2007:66) föreslås att statsbidrag bara ska ges om föreningens
syfte är 'förenligt med de värderingar som präglar ett
demokratiskt samhälle” och att ”verksamheten
inte heller får strida mot demokratins idéer'. Nu vilar
ansvaret på Nyamko Sabuni att i den kommande propositionen sätta
stopp för ABF:s statsunderstödda flirt med extremvänstern.
Men borde inte socialdemokraterna själva vilja göra ABF till en
mindre omtumlande mötesplats?"
 |
 |
Nåra dagar senare kom ett svar från Karl-Petter Thorwaldsson på ABF.
Ur SvD den 17/1 -08:
"MÖJLIGEN
KAN DE BLI GODA DEMOKRATER"
"ABF vänder sig naturligtvis mot organisationer som har olagligheter
på programmet eller som inte ens kan stava till demokrati (SvD 11/1).
Men vi censurerar inte i förväg organisationer och nätverk
som vill samarbeta med ABF. I snart 100 år har vi verkat för demokrati,
yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.
Vårt syfte, när vi genomför verksamhet med organisationer
som kanske inte är demokratiskt rumsrena, är inte att göra
dem till 'goda socialdemokrater' utan möjligen när de blir äldre
till goda demokrater, samt att de inte förblir låsta i sin aversion
mot samhället. Det är inte någon oansvarig flirt med extremister,
vi är övertygade om att dialog är bättre än monolog
– att debatt är bättre än tystnad - att öppenhet
är bättre än slutenhet."
Kommentar:
Blågula frågor skulle inte ha kunnat utrycka saken bättre!
Bara en fråga: varför tillämpar inte ABF dessa höga principer om dialog även gentemot invandringskritiker?
