Västerhaninge, den 2.4.2001.
Till Barbro Nordgren ABF Tyresö-Haninge
Mitt-i-Haninge den 27/3 -01 hade en artikel med rubriken "STUDIEFÖRBUND SYNAR SVERIGEDEMOKRATERNA - ABF och Vuxenskolan ger ut skrift om hur partiet fick framgång i Haninge."
Ur texten: "I skriften kan man läsa om hur Haninge blivit en nyckelkommun för partiet och hur de härifrån etablerat samarbete med den grupp som ger ut den invandrarfientliga och högerextremt orienterade tidskriften Blå-gula frågor."
Någon redgörelse för hur detta påstådda samarbete etablerats ger dock inte skriften. Allt som sägs är följande:
"De har dessutom i Haninge kunnat etablera samarbete med den grupp som ger ut den nazianstrukna, invandrarfientliga och högerextremt orienterade tidskriften 'Blå-gula frågor'."
Sverigedemokraternas påstådda samarbetspartner är alltså inte bara invandrarfientlig och högerextrem, den är till och med "nazianstruken". Med den skrivningen måste det för läsaren framstå som ytterligare ett för Sverigedemokraterna graverande faktum, att partiet har kopplingar till denna tidskrift...
Att anklagelsen mot Blågula Frågor är av allvarlig karaktär behöver ingen tvekan råda. ABF-skriften:
"Miljontals människor hade av rasismens och den etniska rensningens ideologer samlats ihop likt boskap och förts till döden. En djupt chockad värld enades om att aldrig mer acceptera en utveckling och en politik liknande den som i det av nazister styrda Europa förde miljoner och åter miljoner människor till tvångsarbete, koncentrationsläger och gaskammare."
Men på vad sätt har vi, i vad vi skrivit i vår tidskrift och på vår websida, visat oss vara "nazianstrukna"? Det framgår inte av ABF-skriften. Inget som helst belägg presenteras för hur Blågula Frågor skulle motsvara denna oerhörda beskyllning.
Det framgår inte ens vem som är författare till skriften - den är skriven anonymt! Förordet är bara undertecknat "Författaren".
I Ditt eget följeblad uppger Du att ABF Tyresö-Haninge med skriften vill "illustrera hur antidemokratiska rörelser i en förklädd demokratisk mantel skapar sig legitimitet som påminner oss om 30-talet."
Till dessa "antidemokratiska rörelser" får man väl - mot denna bakgrund - förmoda att Du inräknar Blågula Frågor.
Sammanfattningsvis görs alltså två påståenden om Blågula Frågor:
a) Vi har ett samarbete med Sverigedemokraterna i Haninge
b) Vi är "nazianstrukna", med mera..
Om övriga påståenden i skriften håller samma nivå som dessa två, då har den inte mycket av trovärdighet!
Ledningen för Blågula Frågor utgörs av undertecknade två personer: Anders Sundholm och Jan Milld.
SANT är att Milld bor i Haninge. Det har han gjort alltsedan slutet av 70-talet.
SANT är också att Milld är redaktör för tidskriften Blågula Frågor. Det har han varit sedan starten, 1994.
SANT är också att Blågula Frågor bl.a. förespråkar en minskad och bättre kontrollerad invandring. I politiken har BgF en del åsikter gemensamma med Sverigedemokraterna. Det gäller synen på demokratins tillstånd i Sverige, på massmedias roll och på invandringspolitikens konsekvenser.
Men "samarbete"? Vad skulle det ha bestått i? Det anmärkningsvärda är snarare - mot bakgund av ovannämnda samsyn - frånvaron av samarbete!
Blågula Frågor har fortsatt sin verksamhet som tidigare, även efter att Sverigedemokraterna blivit aktiva i Haninge.
SD Haninge har å sin sida författat och spridit sina flygblad helt på egen hand, utan medverkan av Blågula Frågor.
BLÅGULA FRÅGORS SJÄLVA KONCEPT, alltsedan starten, har varit just att invandringspolitiken ska kunna diskuteras sakligt och att kritik mot den inte behöver innebära att man är extrem. Med vår bakgrund hoppades vi kunna bidraga till detta. Vi som leder Blågula Frågor har ju båda våra rötter i socialdemokratin och miljörörelsen.
Från första början har vi också vinnlagt oss om att själva arbeta föredömligt, efter "den demokratiska handboken": - visa öppenhet, förkasta anonymitet - gräva fram fakta och argumentera sakligt - vara redo för dialog med vemsomhelst, och lyssna på andras synpunkter - visa respekt för meningsmotståndare, undvika tillmälen.
HUR VI FAKTISKT FÖLJT dessa intentioner kan envar bedöma. Allt vi skrivit finns tillgängligt på vår websida: www.bgf.nu. Där finns de flesta artiklar från hittills utgivna nummer av Blågula Frågor, där finns debattinlägg från oss till media, där finns olika veckokommentarer, med mera.
Påståendena om Blågula Frågor i den skrift Du rekommenerar är alltså totalt felaktiga. Varje gång vi berört ämnet nazism och våld har vårt avståndstagande varit oreserverat och självklart. Exempel kan Du finna på webadresserna
http://www.bgf.nu/hoger.html http://www.bgf.nu/telegram/manad/maj.html http://www.bgf.nu/t99/v42.html http://www.bgf.nu/t99/v49.html http://www.bgf.nu/startsida/tillg/tillg.html http://www.algonet.se/~milld/funderat/v46.html http://www.algonet.se/~milld/millt/v50.html http://www.algonet.se/~milld/ms01/v6.html http://www.algonet.se/~milld/millt/v28.html http://www.algonet.se/~milld/ms00/v48.html http://hem.passagen.se/ansu0079/klart2.html
Att mot den bakgrunden stämpla oss som "nazi-anstrukna" är djupt kränkande, helt otillständigt och fullkomligt oacceptabelt!
I det samhällsklimat som nu råder i Sverige kan ABF-anklagelsen också få konsekvenser ur personlig säkerhetssynpunkt. Det var inte länge sedan en ung svensk fick halsen avskuren i Salem, därför att han var eller ansågs vara nazist. Helt nyligen brändes ett hus ned, tillhörande nazister.
En av oss fick 1997 sin husvägg sprayad med anonyma hotelser (någon hade anonymt skrivit "Vi ser dig...fascistsvin") Detta skedde efter att kommunalrådet John Glas i Mitt-i-Haninge anklagat Blågula Frågor för att vara "fascistisk" .
Du skriver i ditt följebrev att ambitionen med ABF-skriften "Vi synar Sverigedemokraterna" är att den ska användas i skolundervisningen för att diskutera värdegrund och medborgaranda. Det tror vi kan vara en utmärkt idé.
I själva verket utgör denna skrift en mer levande illustration till centrala demokratiska frågeställningar än som kanske från början var avsikten, med anknytning till din egen formulering om "förklädd demokratisk mantel"?
Här har vi olika grupperingar, som alla själva gör anspråk på att räknas som goda antinazister och demokrater, och som ifrågasätter den demokratiska hållningen hos sina motståndare. Hur kan andra veta vad som är vad? Efter vilka kriterier kan eleverna gå, för att avgöra vilka som är de verkliga demokraterna?
Kanske ingen lätt uppgift, men helt nödvändig!
Klart är att man inte kan nöja sig med att gå efter vilken grupp som är officiellt sanktionerad och uppbackad av grupperingar med makt och resurser. Gjorde man det skulle varje diktator i själva verket vara en demokrat. Man måste finna objektiva kriterier att gå efter.
Några förslag:
1. Vem uppträder öppet - vem uppträder anonymt?
2. Vem använder tillmälen - vem undviker tillmälen?
3. Vem belägger sina påståenden - vem gör det inte?
4. Vem är redo för en dialog och är beredd att möta sina meningsmotståndare i en offentlig debatt - vem är det inte?
5. Vem anser att folket ska få tillgång till en allsidig information - vem anser det inte?
6. Vem förespråkar yttrandefrihet även för sina motståndare - vem vill förbehålla yttrandefriheten dem som tycker likt en själv?
7. Vem är beredd att ta intryck av nya fakta och argument - vem är det inte?
8. Vem anser att folkviljan ska få genomslag i den förda politiken - vem anser det inte?
9. Vem kan reservationslöst ta avstånd från våld - vem kan det inte?
10. Vem bekänner sig till alla människors lika värde - vem gör det inte?
Vi kräver att ABF nu går ut med en rättelse beträffande den grovt felaktiga passus om Blågula Frågor i skriften "Vi synar Sverigedemokraterna", som här påtalats.
När en motsvarande felaktighet upptäcktes i Herman Lindkvists senaste bok drogs hela upplagan in, och det gjordes en nytryckning. Ni bör göra detsamma i detta fall.
Vi emotser ett snart svar från Dig på detta brev.