Ur ledare i VLT den 17/3 -04:
"Diskrimineringsombudsmannen Margareta Wadstein använde i går på Dagens Nyheters debattsida en ny rapport om romer - som hennes egen myndighet producerat - till att argumentera för positiv särbehandling generellt.
Romernas situation är, precis som Wadstein framhåller, problematisk. Men..."
VLT tror inte på Wadsteins recept:
"Den positiva särbehandlingen skapar lika många problem som den löser, särskilt när det gäller minoriteter där det är svårt att avgränsa dem som är missgynnade. Som ett exempel kvoterar amerikansk utbildningspolitik in den svarta medelklassens unga på universiteten, men lämnar den vita underklassen därhän.
På ett principiellt plan aktualiserar Wadsteins inlägg också en annan fråga: är det rimligt att statstjänstemän ska stå för opinionsbildningen i Sverige? Alltför få kritiserar i dag förhållandet att generaldirektörer och andra befattningshavare utnyttjar sina positioner till att propagera för satsningar på den egna verksamheten. Och när det gäller ombudsmännen ingår opinionsbildningen uttryckligen i deras uppdrag från regeringen.
I själva verket är samhällsdebatten något som politiker, organisationer, medier och enskilda människor borde sköta i en demokrati. Statsdominerad opinionsbildning brukar känneteckna andra typer av politiska system."
Blågul kommentar
I bästa fall är "positiv särbehandling" bra för de grupper som den tillkommit för att hjälpa. Men i motsvarande grad som den är positiv för dessa blir den negativ för andra. Kvoterar man in vissa personer till exempelvis utbildningar blir det andra personer som inte kommer in, trots att de annars - i kraft av sina betyg - skulle ha gjort det.
I TV-inslag efter Wadsteins DN-artikel framställdes det som att vissa butiksägare diskriminerar romer genom anslag om att kvinnor med vida kjolar inte är välkomna in i butiken. Förvisso blir detta diskriminerande, eftersom bara romer har vida kjolar. Det var väl också själva syftet - att slippa just romer.
En fråga som inte ställdes i TV-reportaget var: "Vad beror det på att många affärsidkare vill slippa romer i sina butiker?"
Handlar det om bara om illvilja, fördomar eller okunnighet från deras sida? Om romer är som vanliga kunder, då blir det ju en ekonomisk förlust att inte få dem som köpare.
Sanningen är naturligtvis att man gjort ett antal ekonomiskt smärtsamma erfarenheter, av att varor försvunnit när romer varit där. Det är självfallet inte fråga om att alla romer beter sig så. Men det är tillräckligt vanligt för att utgöra ett problem. Annars skulle butiksägarna knappast sätta upp sådana anslag.
Som sagt: förvisso finns det romer som är hederliga och visst kommer de i kläm genom denna diskriminering. Detta är i sig olyckligt.
Men här finns alltså en målkonflikt.
I vår politiskt korrekta television får detta inte framkomma.