TRE MODELLER

för tjänstepension

Den som nu fyller 50 kommer att gå i pension kring år 2010. Finns det då pengar kvar i AP-fonderna för att klara utbetalningarna? Frågan är befogad, mot bakgrund av vad som framkommit i dels intervjun med K-G Bäck i förra Blågula FRÅGOR, dels fakta-artikeln om förtidspensioneringar i numret dessförinnan.

I princip kan man tänka sig tre modeller för tjänstepension:

A. Privat pension

Varje individ får själv ta ansvar för sin pensionering, dvs vara förutseende, visa initiativkraft och under sin yrkesverksamma tid göra nödvändiga inbetalningar. Vid uppnådd pensionsålder kan vederbörande sedan få ut en pension i direkt relation till vad han/hon själv en gång betalt in.

B. Kollektiv pension

Pensioneringen organiseras på kollektiv och obligatorisk basis, så att alla yrkesverksamma omfattas av systemet. Fortfarande är det vad vederbörande själv en gång bidragit med som avgör vad han/hon i andra änden kan få ut.

C. Allmän pension

Som ovan, men med den skillnaden att ingen koppling finns mellan vad som betalats in och vad som sedan betalas ut. Pension ur AP-medel beviljas även personer som inte bidragit med motsvarande inbetalningar.

När ATP-omröstningen genomfördes 1957 föreställde sig nog de som röstade på s-linjen att det var modell B de valde. Som det visat sig i praktiken var det modell C de fick.

Människor kan komma hit från andra länder och efter kort tid få förtidspension. Därvid får de tillgodoräkna sig AP-poäng som inte motsvaras av inarbetad tid som yrkesverksamma i Sverige.

Resultatet av denna generositet blir ofrånkomligt: ekvationen går inte ihop. I slutändan blir det då några som får betala notan.

 

---